Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny våtmark planeras i Delsbo: "Blir en insats för naturen"

Av de våtmarker som fanns i början av 1900-talet finns bara en tredjedel kvar. De har försvunnit genom utdikning och uppodling. I Myra, Delsbo, planeras för en ny våtmark.

Annons

Den ska ligga i en naturlig svacka i landskapet. Markägaren Gustav Löfstrand har länge funderat på vad han ska göra med marken.

I en naturlig svacka i landskapet i byn Myra vill Gustav Löfstrand på sin mark anlägga en våtmark.

– I nuläget är det varken eller. Jag fastnade för det här med våtmark och det blir en insats för naturen.

Våtmarkens yta blir ungefär två hektar. Det blir tre små öar i en större vattenspegel. Runt kanterna ska marken översvämmas regelbundet för att gynna vadare.

Nu när han fått tillstånd från Länsstyrelsen blir nästa steg att söka bidrag. Anläggningen av våtmarken beräknas kosta runt 400 000 kronor och upp till 90 procent kan finansieras med bidrag, vilket är en förutsättning för att det ska bli genomfört.

Ett krav för att få pengar i bidrag är att våtmarken kan nås av allmänheten. Därför planerar Gustav Löfstrand för en allmän parkering intill området.

Det finns idag en liten vattenspegel på platsen för den tänkta våtmarken som blir på cirka två hektar.

– Det är Gustav som anlägger men vi får njuta av den, säger Tommie Synneby som med sin fru Kerstin är närmaste granne till våtmarken .

Delägare uppströms våtmarken i dikningsföretaget har rätt att dränera bort vatten från sin mark. Dämningen av vattnet i våtmarken får alltså inte påverka andra uppströms i systemet.

EU:s nya vattendirektiv syftar till att bevara eller höja vattenkvaliteten. Det finns nya EU-pengar att söka från och med i år.

Våtmarker renar vatten från kväve och fosfor och det minskar övergödningen i våra sjöar och hav och är bra för djurlivet.

Gustav Löfstrand och grannen Tommie Synneby går runt den yta som kan bli ny våtmark.

Under hundra år mellan 1850 och 1950 gjordes ungefär 20 000 sjösänkningar och utdikningar av våtmarker i Sverige för att få mera odlingsbar mark.

Även en stor del av de våtmarker som finns kvar är starkt påverkade av mänsklig verksamhet. Många växter och djur är beroende av våtmarker. 19 procent av våra rödlistade arter förekommer här.

– Det är inte många våtmarker som nyanläggs i jordbrukslandskapet, oftast är det restaurering och anpassning av befintliga våtmarker. Vi är positiva till det här initiativet, säger Hanna Karlsson, handläggare på länsstyrelsen.

Mer läsning

Annons