Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon behandlar männen som misshandlar: "Det är okej att få känna skam"

Agneta Dahlqvist Gärdin på frivården träffar männen bakom våldet. Hon rotar i det förträngda och hjälper till att bryta destruktiva beteenden med behandlingsmetoden Idap.

Annons

Ett pip och två låsta dörrar senare, ett avskalat och anonymt rum. Frivårdens reception erbjuder den vanliga blandningen broschyrer och en paus i lagom bekväma soffor.

Agneta Dahlqvist Gärdin möter upp med en termos kaffe. Hon har lång erfarenhet av frivården och har de senaste åren arbetat med behandlingsprogrammet Idap, Integrated domestic abuse programme.

Idap kan beskrivas lite som en grundutbildning i våld, känslor och relationer. Ett verktyg att lära känna sig själv och bryta mönster.

Programmet vänder sig till män som använt sig av hot, våld eller annat kontrollerande beteende gentemot sin partner. Män som har misshandlat kvinnor och dömts för brott.

Förnekelse och skam är vanliga inslag under de första träffarna. Men efter vägen brukar insikten komma i kapp och Agneta hoppas att varje möte ska göra skillnad, väcka en tanke.

– Det kan vara bara det att man bjuder på kaffe, tar emot, sitter ner och pratar och reflekterar. Att det är okej att få känna skam, vara ledsen eller arg, säger Agneta Dahlqvist Gärdin, frivårdsinspektör i Hudiksvall.

Agneta är en varm människa. Och det är svårt att inte undra hur hon orkar med alla mörka samtal?

– Det är jobbigt och krävande samtidigt som det verkligen är en gåva att få vara med. Se hur de hjälper varandra och hur de vågar ta ansvar för våldet.

Läs även: Hon möter tankarna bakom slagen och misshandeln: "Våld är så mycket mer"

Behandlingsmetoden Idap bygger på gruppsamtal där deltagarna tillsammans tar sig igenom olika teman. Tanken är bland annat att deltagarna ska förstå sitt brott och lära sig att hantera sina känslor.

I grupperna möts män i olika åldrar med helt olika bakgrund och värdegrund. Tillsammans sätter de sig in varandras problematik, vänder och vrider på ilskan, svartsjukan och kontrollbehovet. De stöttar och uppmuntrar varandra att ta sig vidare.

Ofta skapas en stark sammanhållning och vänskaplig stämning i gruppen. Kanske är det helt naturligt när tabubelagda och skamfyllda hemligheter bearbetas och tårar rinner.

– Har man slagit den som man tycker allra mest om så höjer man inte sin självkänsla. Och ämnen som svartsjuka blandas med negativa tankar och oro. Rädsla pratar man mycket om i grupperna.

Efter behandlingen faller vissa tillbaka i gamla mönster medan andra tar sig vidare och lär sig känna igen sina känslor och agera annorlunda.

– Att ta ansvar för våldet, det är först då man kan börja förändras, säger Agneta.

Läs även: "Det är faktiskt så att jag har blivit misshandlad"

Våld i nära relationer är vanliga brott som ofta sker i det tysta:

► Var femte person har någon gång i livet utsatts för brott i en nära relation.

► 16 procent av de som utsatts för misshandel uppger att utövaren varit närstående.

► De två vanligaste brottstyperna är försök att inskränka frihet och systematiska kränkningar.

► 85 procent av de som utsatts för fysiskt våld 2012 har även utsatts för psykiskt våld.

► Merparten av brotten i nära relationer anmäls aldrig.

Källa: Brå, Brottsförebyggande rådet.

Få koll på vad som händer i din närhet med vår nya app:

Här kan du ladda hem helahälsinglands iPhone-app.

Här kan du ladda hem helahälsinglands Android-App.

Har du redan appen? Då ska du uppdatera den i din telefon för att få alla nya funktioner!

Tipsa vår Fokusgrupp!

Vad vill du att vi tittar närmare på?

Tipsa fokusgruppen

Tipsa vår Fokusgrupp!

Vad vill du att vi tittar närmare på?

Tipsa fokusgruppen

Mer läsning

Annons