Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tomas jobbar för att flodkräftan ska komma tillbaka

Lite obrukad åkermark, en bäck och en stor arbetsinsats. Det är vad som krävts för Tomas Frisk att förverkliga sin dröm. I Röste har han nu anlagt två kräftdammar.

Annons

Det är det sämsta tänkbara vädret för att fånga kräftor. Julisolen gassar och det starka dagsljuset skär i ögonen. Men Tomas Frisk har lagt ut mjärden kvällen innan i sina dammar och lockat de ljusskygga djuren med mört. Och det verkar falla i smaken. För när han halar in de två burarna är det gott om kräftor i dem.

– Det har alltid funnits i bakhuvudet att jag skulle vilja starta en kräftodling och ha egna dammar, berättar han.

Tomas Frisks dammar har anlagts på tidigare åkermark i Ismyra.

Intresset väcktes tidigt. Som barn hade Tomas grannar som fiskade kräftor och han fick följa med dem ut sena augustinätter och fiska. Förmodligen var det all spänningen där och då som gjorde att han fastnade för just kräftor.

Eftersom han själv inte varit fiskerättsägare har han som vuxen inte kunnat fiska så mycket kräftor. Ändå har intresset levt vidare.

– Jag är väl kanske lite av en nörd då det gäller kräftor. När familjen suttit hemma i soffan framför tv:n har jag kunnat ta ficklampan för att gå till en bäck och se om det bor några kräftor där.

Men nu har Tomas alltså förverkliga drömmen om egna kräftdammar.

Kräftor är aktiva på natten och det är också då de fiskas.

Det började med att han för några år sedan fick upp ögonen för en bit mark som kommunen ägde i Ismyra, Röste. På marken fanns tätvuxen skog, en övergiven och medtagen stuga, en bit obrukad åkermark och en liten bäck.

Kanske var det här en plats där kräftor skulle kunna trivas på. Efter att fått klartecken från kommunen och länsstyrelsen gjorde Tomas en liten provdamm för att undersöka saken.

– Kräftor är kinkiga när det gäller vatten och är känsliga för bland annat försurning och vissa tungmetaller. Därför ville jag börja med att undersöka vattenkvalitén, berättar han.

Och resultatet blev som han hoppats på. Kräftorna trivdes där och levde fortfarande efter något år som de satts ut.

Läs också: Nationella regler ska skydda flodkräftan

Tomas Frisks finansierar sitt flodkräftsprojekt med egna pengar.

Förra sommaren fick Tomas köpa marken av kommunen. Efter att ha fått alla tillstånd som krävdes började han projektet med att anlägga två kräftdammar på åkermarken.

Två veckor tog det att gräva dammarna som är runt 25 gånger 25 meter stora och med självrinning till och från den tilliggande bäcken.

Tomas har nu gott om kräftyngel i sina dammar.

På sensommaren förra året var dammarna klara. Då släppte han ut 95 kräftor. Och fler lär de ha blivit sedan dess eftersom han har fått en hel del yngel i sina dammar.

Tomas tycker förvisso om att äta kräftor, men det är inte det som driver honom när det gäller det här projektet.

– Jag hoppas att jag kan få ett bra bestånd i dammarna om några år, för att sedan kunna börja sälja kräftor till de som vill plantera ut det i sina vattendrag, berättar han.

Kräftpesten har gjort att många tidigare kräftrika vattendrag nu helt saknar bestånd. Och det gör att den svenska flodkräftan nu anses vara en hotad art och blivit rödlistad.

Läs också: Han hittade döda kräftor i Ygssjön – nu har kräftpest konstaterats: "Det värsta tänkbara"

Tomas känner inte till att det skulle finnas något större kräftbestånd i något vattendrag Bollnästrakten. Ändå är han optimistisk när det gäller kräftans framtid.

– Jag är övertygad om att det finns mycket god potential att få tillbaka kräftbestånden här omkring, om man jobbar på rätt sätt, slår han fast.

Så vad är det då som krävs för att få tillbaka den svenska flodkräftan?

– Det viktigaste är att ingen tar hit signalkräftor. För gör någon det så kommer det bli betydligt svårare att få tillbaka flodkräftorna eftersom signalkräftorna till största sannolikhet också har med sig pesten. Dessutom kan troligen signalkräftorna på sikt inte klara sig här, då vi har lite för långa vintrar.

Läs också: Kräftan helt borta i Sillerboån

Tomas hoppas att han kommer kunna hjälpa till att öka beståndet av flodkräftor genom sitt projekt. Detta genom kunna erbjuda sättkräftor och hjälpa till med tillståndsansökningar till de fiskerättsägare som vill återse flodkräftor i sina vatten. Men här vill han också göra tydligt att det inte bara är att plantera ut kräftor hur som helst.

– Jag vill att folk ska tänka på att det alltid krävs tillstånd från Länsstyrelsen om man vill flytta eller plantera in kräftor.

I södra Sverige finns en hel del kräftodlare. Men i Hälsingland är de inte så särskilt många.

– Jag känner faktiskt inte till någon mer än mig här i Bollnäs. Men jag har hört att det finns en uppe i Ljusdal och en annan i Hudiksvall som har egna dammar, berättar han.

Den svenska flodkräftan är en hotad art och är rödlistad. Ett av hoten är nordamerikanska signalkräftan som inplanterats i Sverige.

Så, vad blir då nästa steg i projektet?

Jo, nu ska Tomas plantera ut sjöväxter och lägga ut mer sten i dammarna så att kräftorna får gott om gömslen. I höst har han tänkt plantera ut lite fler kräftor i sina dammar. Det finns många som varit intresserade av Tomas projekt och det har han inget emot.

– Vid tre tillfällen har jag haft visningar för folk som hört av sig för att de varit nyfikna på vad jag håller på med. Det är bara trevligt. Jag berättar gärna om någon är intresserad, säger han.

Mer information om Tomas dammar finns också på Facebook för den som vill veta mer. Ismyra kräftdammar heter gruppen.

Läs också: Tio myter om kräftor

Mer läsning