Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Revanschen efter mobbningen: Nu blir Jakob äntligen en bra trollkarl

Det sägs att en trollkarl måste göra tusen föreställningar för att bli bra. Nu blir hälsingen Jakob Ljungkvist äntligen bra – efter ett halvt liv i magins tjänst. Nu när yrkestrollkarlen gör sin tusende föreställning har han blivit fri mobbningen.

Annons

Noliahallen, Umeå, 2002. Den 14-åriga Jakob Ljungkvist sitter på tredje raden, bara några meter från den store illusionisten Joe Labero. Han ser att magikerns händer är tomma. Kavajärmarna uppdragna. Inga speglar i sikte, inga tricks. Han ser hur trollkarlen lånar en hundralapp ur publiken och förvandlar den till en femhundring, som han lämnar tillbaka. Magi! Rakt framför den unge Jakob Ljungkvists ögon. Han är fast. Från den stunden är magin hans väg i livet.

Sedan några år är han en av kanske ett drygt dussin svenskar som kan leva på att trolla. Snart gör han föreställning nummer 1 000, på sista april på Sandarne IP.

Jakob vet det, tack vare en liten present han fick av sin mamma när han tog sitt första steg mot att bli professionell trollkarl. Första gången han skulle uppträda för publik gav mamma honom en bok att anteckna i. Det var i åttonde klass. Han skrev upp när, var, hur det gick, och antal personer i publiken. Det har han fortsatt med. Nu är han inne på sin tredje bok. Därför vet han att i kväll gör han sin tusende föreställning.

Läs också: Hör trollkarlen Jakob berätta om nobelfirandets officiella efterfest

Och han vet också att han showat live för 110 000 personer. Lågt räknat. Han har uppträtt för sju personer i ett vardagsrum, för hundratals på konferenser, för hotellgäster på Cypern och i Turkiet, på asylboenden, barnsjukhus och på Café Opera. Blandningen är tjusningen. Svårast är barnkalasen – barn är brutalt ärliga.

Vi var med på Jakobs 999:e föreställning, på ett språkkafé på församlingshemmet i Bollnäs. Ett femtiotal nya svenskar i publiken, som skrattar häpnar och filmar.

Ett av Jakobs trick på föreställningen i Församlingshemmet i Bollnäs.

– Trolleri är ett fantastiskt redskap för att glädja människor, att få en kort paus från verkligheten. Skratten och applåderna betyder mycket för mig, säger Jakob.

Trolleri är ett internationellt ordlöst språk. Alla blir lika förbluffade när mannen i kavaj trollar bort en röd boll, och trollar fram en stor flaska ur ingenting (det brukar vara en vinflaska, men i kyrkans hus blev det Coca Cola).

Alla häpnar när han stoppar in en liten fnasig servett i munnen och sedan drar ut meter efter meter papper med förvånad min. Jakobs scenfigur är en underdog som klantar sig och hela tiden balanserar på misslyckandets gräns. Fast bara på låtsas förstås. Efter 999 föreställningar och ändlös övning har han full kontroll. Hans låtsade klantighet väcker medkänsla, det är den som är grejen tycker Anne Marie Carlsson, som kommer fram och tackar efteråt.

– Man tänker 'oj stackarn' men så ordnar det sig alltid, säger Anne Marie Carlsson.

Hon tycker att människor behöver mycket trolleri just nu när världen är så sorglig och jobbig.

– Trolleri och skratt är världens terapi! säger Anne Marie Carlsson. Publikens kärlek är en bekräftelse för Jakob. Kanske är det tack vare den som han orkar lägga tusen sinom tusen timmar på att försöka bli bäst på att dra fram papper ur munnen.

– Jag såg dig första gången för tio år sen, och det är jätteroligt varje gång! säger Anne Marie Carlsson lyckligt.

En liten del av sin tid ägnar Jakob åt att föreläsa i högstadieskolor. Han gör en föreläsning som heter "Alla mobbade barn blir inte trollkarlar". Den bygger på hans egen livsresa. Han berättar om hur han blev mobbad i skolan i Norrbo i Dellenbygden när han gick i låg- och mellanstadiet. Och om hur trollandet är en slags revansch för honom. Ibland har eleverna sett en dokumentärfilm om en mobbad tjej som till slut tog sitt liv, innan han kommer till skolorna.

– Jag vill inspirera eleverna att sträcka ut en hand till de som är utsatta. Om man vågar gå emellan och säga emot bli man en hjälte. Jakob var lite annorlunda som barn. Hans tidiga skolår var ett helvete, trots att han hade några vänner i klassen. Mobbarna var fler. Till slut kände sig familjen tvungen att flytta till Umeå för Jakobs skull. Där hade de hittat en lovande waldorfskola, som blev vändningen för honom. Jakob är inte arg på mobbarna längre, även om mardrömmarna från barndomen återkommer ibland om nätterna.

– Vad ska man säga... de var unga och dumma...

Han har sett någon av mobbarna på stan i Hudiksvall, men inte pratat med dem. Inte fått sitt efterlängtade "förlåt". Hur skulle det vara att träffa dem? Jakob funderar länge innan han bestämmer sig för rätt ord.

– Det skulle vara... spännande.

I tonåren hade han en dagdröm om att ställa till med trolleriföreställning i Norrbo. Han skulle komma anonym och ha mask på sig. När han fått publikens jubel och skratt skulle han ta av sig masken och mobbarna skulle få se att han blivit någon, blivit en av de bästa på det han älskar. Nu skrattar Jakob åt den drömmen. Det har gått över. – Nu får jag vara med och förebygga mobbning i stället. Nu har jag det bra.

Föräldrarna har hela tiden stöttat Jakob i hans trollkonster. Men de har väl tyckt att han skulle ha ett riktigt jobb också. Ända tills de såg honom uppträda tillsammans med symfoniorkestern SHOF på en konsert för två år sen. Jakob var på topp den gången, allt gick som det skulle och han var i himmelriket efteråt.

– De såg mig älska det jag gör. De fattade på riktigt att trolleri är min passion. Det var skönt. Numer vet Jakob hur Joe Labero gjorde. Nu ingår sedeltricket i hans egen repertoar. Fast han gör publikens hundring till två femtiolappar, som han lämnar tillbaka. Han tycker att det är mer magiskt – och oväntat – att trolla fram två små sedlar än en stor.

Om Jakob får egna barn tänker han stötta dem i deras yrkesval, även om deras drömmar låter oförnuftiga och riskabla.

– Skiter det sig kan man alltid börja om i livet.

Själv tänker han hålla på så länge han ställer sig framför publiken av lust, och inte bara för pengarna. Än har det inte hänt, men ingen vet om den dagen kommer.

– Det kan vara om fem år eller tio. Eller i morgon. Vad vet jag? Då måste jag göra något annat.

Läs också: Se trollkarlen Jakob trollar bort programledaren på Bollnäs skramlar

Jakob Ljungkvist

Född: September 1988.

Bott: i Norrbo, Umeå, Uppsala, Bollnäs och flyttade nyligen ihop med sin flickvän i en lägenhet i Gävle.

Familj: Mamma och pappa i Norrbo, tvillingbror (så olik Jakob att pappa kallar dem sjuäggstvillingar) lillasyster, sambon Martine.

Utbildning: Estetiska programmet på Torsbergs-gymnasiet i Bollnäs, Radiolinjen på Bollnäs folkhögskola, en termin teatervetenskap på Gävle högskola.

Yrke: Trollkarl.

Mer läsning