Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

De får barnen att prata: "Handlar mycket om att bena ut känslor"

En känsla kan visa sig på olika sätt – sorg kan bli ilska och skam kan bli magont. Genom metoden Barn i grupp får unga hjälp med att identifiera känslorna och våga låta dem ta plats.

Annons

De träffas en gång i veckan och varje träff börjar med att de får ta ett så kallat Nallekort. Det är en bild av en lurvig björn som uttrycker olika känslor. Ansiktsuttrycket och kroppsspråket hos nallen kan tolkas på olika vis – det är den som plockar kortet som bestämmer.

Integriteten är stark i grupperna och det bildas en trygg miljö för de unga deltagarna. Det är till exempel alltid tillåtet att passa, man behöver inte prata om man inte vill. Och allt som sägs stannar i gruppen eftersom det råder tystnadsplikt.

– De berättar inte ens hemma för sina föräldrar vad som händer här, säger familjebehandlare Pernilla Sundén, som är en av ledarna för verksamheten.

Träffarna börjar med att barnen tar varsitt Nallekort. Det är en form av känslokort som hjälper till att beskriva hur känslan som finns i en just den stunden.

Barn i grupp startade som ett projekt mellan skolan, socialtjänsten och Svenska kyrkan lokalt.

– Det är en stödgruppsverksamhet för barn och ungdomar i utsatta livssituationer. Utsatt kan man vara på olika sätt och mer eller mindre, säger kollegan och samordnaren för barnstödgrupperna, Maggi Grönqvist.

Några av de livssituationer de format grupper för är barn till separerade föräldrar, sorg efter en nära anhörig och barn till föräldrar som är missbrukare eller har psykisk ohälsa. De två sistnämnda har de slagit ihop eftersom barnen ofta påverkas på liknande sätt i de relationerna.

– Hos de barnen kommer det upp mycket om skam, säger Pernilla Sundén.

Läs också: Familjen levde dubbelliv: "Jag visste egentligen var problemet låg"

Genom stödgrupperna får de träffa andra som lever med liknande förhållanden och bättre förstå och uttrycka sina tankar och känslor. Första steget är att ta reda på vad det är för känsla som ligger bakom en reaktion. Både rädsla, oro och sorg kan till exempel visa sig i form av ilska.

– Här får de lära sig att formulera och våga uttrycka sina egna önskningar och behov. De får säga vad de tycker. Det handlar mycket om att bena ut vad känslorna är och förstå att det är jag själv som äger dem och har rätt till dem, säger Maggie Grönqvist.

Maggie Grönqvist och Pernilla Sundén är ledare för BIG-grupper.

En viktig del i det är att skapa en acceptans och insikt hos barnen så att de känner att de har kontroll över sitt eget liv.

– Att de klarar av och accepterar den situation de är i trots att de inte kan göra något åt den. Vi vill avlasta dem både skuld och ansvar. Vi pratar om framtiden och ger dem hopp om att de kan påverka den vad som än händer, säger Pernilla Sundén.

Läs också: När en pappa försvinner – Sara och Jazz gick i grupp för att sörja

Under träffarna leker de lekar och gör övningar som innebär ställningstaganden och skapar kraft att våga uttrycka sig.

– Vi står för temat och strukturen och håller igång flödet av tankar och ord. Vi brukar inleda med ett tema eller introduktion och ställa en fråga: "Har ni varit med om det här?", säger Maggie Grönqvist.

Flera barn som gått i grupp en gång återvänder och fortsätter sedan i en ny omgång av samma eller i en med ett annat tema.

– Problemet har du med dig hela tiden, men det förändras med åldern. Har du en förälder som är missbrukare upplevs det på ett sätt när du är åtta år gammal. När du är tolv känns det på ett annat sätt, säger Pernilla Sundén.

Läs också: Nya vägar till jobb för unga

Mer läsning