Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Trots läkarbrist och uppehållstillstånd – Salih får inte jobba

/
  • Den syriske specialistläkaren Salih Khalil tvingas vänta länge på att få börja jobba i den svenska sjukvården. Han är rädd att väntan ska bli så lång att han hinner tappa i kompetens.
  • – I mitt yrke är det jätteviktigt att jobba för att hålla kompetensen uppe. Ju längre tiden går utan att jag opererar desto större är risken att mina händer stelnar, säger Salih Khalil.

Han har kompetensen och yrkeserfarenheten. Han behövs i den svenska sjukvården. Men det dröjer innan den syriske specialistläkaren Salih Khalil i Gävle får börja operera.
– Det kan ta flera år, jag är rädd att mina händer hinner stelna, säger han.

Annons

Salih Khalil, 34 år, är en av många syrier som flytt sitt hemland de senaste åren. Han kom till Sverige i maj 2014. Han har permanent uppehållstillstånd och är bosatt i Gävle. Just nu går han på SFI för att lära sig svenska.

Med sig i bagaget har Salih Khalil en mycket värdefull kompetens. Han är utbildad specialistläkare inom öron- näsa- halsområdet.

– Jag jobbade i sju år som specialist i sjukvården i Syrien och gjorde många operationer, berättar han.

Svensk sjukvård är i stort behov av Salih Khalils kunnande. Det råder brist på specialistläkare inom flera områden. Bara i Gävleborg finns ett behov av att rekrytera 69 nya läkare de kommande fem åren. Och Salih Khalil vill inget hellre än att börja jobba och tjäna pengar. Men när det kan bli är högst oklart.

– Jag har varit här i Sverige i ett och ett halvt år nu. Jag har fortfarande inte fått min legitimation godkänd, säger han.

Just nu väntar över 700 invandrade specialistläkare med rötterna i länder utanför EU på att få börja arbeta i svensk sjukvård. Den höga inströmningen av asylsökande från bland annat Syrien de senaste åren har gjort att processen att bedöma läkarnas kompetens, ge dem den svenskautbildning de behöver och slussa in dem i vården har dragit ut på tiden.

En specialistläkare som asylinvandrat till Sverige har flera tidsödande hinder att passera innan han eller hon kan börja arbeta i den svenska sjukvården. Först och främst krävs uppehållstillstånd. Den processen tar cirka ett och ett halvt år, enligt Salih Khalil. Sedan krävs utbildning i svenska språket. Läkaren måste också få sin medicinska utbildning från hemlandet godkänd av Socialstyrelsen. Det kan ta drygt ett år. Till detta kommer väntetid för att få göra den ettåriga provtjänstgöring som krävs.

Hela den här processen kan ta uppemot fyra år. Nu kan ett nytt moment komma att införas som, enligt Salih Khalil, kan fördröja hanteringen ytterligare. Socialstyrelsen vill införa ett obligatoriskt kunskapsprov för alla 21 legitimationsyrken. Innan Salih Khali och andra invandrade specialistläkare ska kunna börja jobba måste de, om detta förslag vinner gehör, genomgå det här provet. Förslaget har mötts med stark kritik från berörda läkare.

– Det här gör bara att hela processen fördröjs ännu mer. Det kommer att ta oss totalt cirka fem år från det att vi kommit till Sverige till det att vi kan börja arbeta, säger Salih Khali.

Kunskapsprov finns redan för läkare utan specialistutbildning. Att det nu kan komma att införas även för färdiga specialister beror bland annat på att det förekommer fusk med utländska läkarlegitimationer. Personer utger sig att vara läkare på falska grunder. Salih Khalil har förståelse för att kontrollen kan behöva förbättras men tycker att detta borde kunna göras på ett enklare sätt än genom kunskapsprov.

– Varför kontaktar man inte bara det universitetet i Syrien där jag utbildat mig och kollar om mina uppgifter stämmer? säger han.

Förslaget att införa kunskapsprov har bromsat hela processen med att bedöma de invandrade läkarnas legitimationer, menar han. De långa väntetiderna gör att Salih Khalil och andra läkare i samma situation börjar misströsta. De oroar sig för sin kompetens.

– I mitt yrke är det jätteviktigt att jobba för att hålla kompetensen uppe. Ju längre tiden går utan att jag opererar desto större är risken att mina händer stelnar, säger han.

Han känner till flera läkare som överväger att flytta till något annat land, till exempel Tyskland, där processerna är kortare och invandrade läkare snabbare kommer i arbete.

– Det är förstås inte alls bra för Sverige och den svenska sjukvården om vi söker oss någon annanstans. Men vi måste tänka på vår kompetens, säger Salih Khalil.

Ansträngningar görs för att komma till rätta med de långa väntetiderna för läkare och andra vårdutbildade som kommer från länder utanför EU. Regeringen presenterade nyligen ett förslag till snabbspår in på arbetsmarknaden för den här gruppen. Snabbspåret innebär bland annat bättre och tidigare information om Socialstyrelsens valideringsprocess, yrkesanpassad svenskundervisning via Arbetsförmedlingen och större möjlighet till praktik.

– Min bedömning är att det kan korta tiderna rejält – med år, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson till TT.

Enligt Ylva Johansson ska Arbetsförmedlingen fungera som ett nav och ha sammanhållande funktion för åtgärderna. Tanken är att det är branscherna som ska se till att yrkesutbildade kommer ut på praktik i hälso- och sjukvårdsyrken.

Läs mer: Nytt snabbspår för flyktingar ska rädda vården

Läs mer: Läkare och tandläkare från Mellanöstern ska rädda liv och hälsa i länet

Mer läsning

Annons