Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gabriel Ehrling Perers: Sjöstedts chickenrace kommer att sluta med att han väjer för Löfven

Artikel 58 av 61
Valet 2018
Visa alla artiklar

Annons

"Denna överenskommelse innebär att V inte kommer att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden."

Så lyder en rak höger signerad Löfven (S), Lövin/Fridolin (MP), Lööf (C) och Björklund (L).

De förnedrande raderna fanns på förstasidan i den överenskommelse mittenpartierna förhandlat fram. Inte undra på att Jonas Sjöstedt (V) blev förbannad. V-politiker landet över likaså. "Dörrmattor säljs på Ikea", dundrade den socialistiska tidningen Flamman. Klart att det svider med sådana ord från S och MP, som under fyra år varit samarbetspartners.

Efter att i dag ha träffat talmannen förklarade V-ledaren därför att det är "orimligt att vi ställs helt utan inflytande", att partiet "kräver respekt" och att "så som situationen ser ut nu" kan man inte slappa fram Löfven som statsminister.

Men efter att ha inlett i hårda ordalag kom budskapet att mildras så pass att det ändå är högst sannolikt att Löfven väljs till statsminister. Flera gånger underströk Sjöstedt att det inte krävs någon omförhandling av överenskommelsen och beskrev partiets syn på läget som:

"Vårt mål är inte nyval. Vårt mål är att lösa det här i samtal med Stefan Löfven. Det är vi helt inställda på."

Mer än mot S tycktes markeringen riktad mot vänsteropinionen. Det kommer, så som Sjöstedt beskrev det, räcka med ett muntligt erkännande för att försonas med Löfven.

Bakgrunden till "anti-V-klausulen" är att C och L i sin tur måste hålla sina partier i schack. Redan att stå fast vid löftet om att inte ta makten om alliansen blev beroende av SD – och ta konsekvenserna genom att gå över blockgränsen – har varit en nära-döden-upplevelse. Hårdast biter kritiken i konstaterandet att mittenöverenskommelsen står och faller med att V släpper fram Löfven. Så för att möta kritiken har Annie Lööf och Jan Björklund drivit fram en skrivning om V som liknar hur man brukar resonera kring SD.

Både Löfven och Lööf mildrade i går retoriken och markerade att V inte rakt av ska jämföras med SD. I en kommentar som skvallrade om en bristande självinsikt menade Lööf till och med att hon var "förvånad över att det (anti-V-klausulen) ses som en provokation".

I sak kommer det dock att bli som det står i överenskommelsen. V kan inte gärna göra gemensam sak med M, KD och SD utan blir isolerat på alla de områden som omfattas. S, MP, C och L kommer ändå att vinna voteringarna i riksdagen.

Att Sjöstedt reagerade starkt, men valde en mild slutsats, bottnar i samma skäl som att Löfven låtit sig pressas långt i liberal riktning: Alternativen ser (heller) inte särskilt roliga ut. Faller lösningen som ligger på bordet blir det en M-KD-regering som är beroende av SD eller nyval. Och även om V gärna tar det senare vågar man inte riskera det förra.

Talmannen meddelade tidigare i eftermiddag att statsministeromröstningen skjuts till fredag. Tills dess kommer Sjöstedt ha torkat tårarna och förlikat sig med att vara paria i svensk politik de kommande åren.

Det kommer ju ett val 2022 också.

LÄS ÄVEN:

Fler ledare och krönikor av Gabriel Ehrling Perers