Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fusk, bedrägeri och slöseri i EU

Så gott som alla EU-länder genomgår tuffa besparingar i vård, skola och omsorg. Men EU-institutionerna känner inte av sparkniven i sin budget. Snarare är det tvärtom.

Annons

EU:s pengar är ingens pengar, precis som EU:s politik är ingens ansvar.

Att missköta EU:s finanser har uppenbarligen en mycket högre toleransnivå än misskötsel på hemmaplan. EU har stora felprocent i sina utgifter, men byråkraterna ställs sällan mot väggen. Dels är allt i EU så svåröverskådligt, inte bara för medborgarna utan även för medlemsländernas regeringar, och dels kan man ta den förlusten för fredens skull.

Italienska maffian har kunnat förse sig med miljarder euro över årens lopp från diverse EU-projekt. I Tjeckien har flera regionsguvernörer, socialdemokrater såväl som konservativa, påkommits med stora kontantsummor i svarta pengar. De har tagit mutprocent på upphandlingarna i EU-projekten.

De sex svenska socialdemokraterna i EU-parlamentet skriver följande i en röstförklaring i april 2013 för år 2011: Årsrapporten från EU:s revisionsrätt visade en svag ökning av den totala felprocenten från 3,7 till 3,9 procent vid genomförandet av EU:s budget.

Detta är bekymmersamt. Att det bara är bekymmersamt att skattebetalarnas pengar missbrukas är ett intressant ordval. Det handlar om stora summor, felprocentens ökning i verkliga tal var omkring fem miljarder kronor. Som vi alla vet är varje förslösad skattekrona en stöld från folket, som Gustav Möller en gång har sagt.

Felprocenten för 2012 års EU-räkenskaper bedöms nu ha ökat till 4,8 procent; bekymmersamt om något. De svenska skattebetalarna tillhör den grupp som betalar mest i EU-avgift i hela EU. Ca 37 miljarder betalas in varje år. Sverige får förvisso tillbaka ca 11,5 miljarder, men de pengarna går till stora jordbruksföretag i form av jordbruksstöd. Netto: 25,5 miljarder.

Tyvärr gör inte de svenska parlamentarikerna, vare sig de kommer från S, M, KD, FP, C eller P, något åt det enorma slöseriet. De röstar kontinuerligt för en utökad EU-budget och fler befogenheter för Bryssel. Vad EU-parlamentet behöver är röster som står röstar nej till ökad EU-budget och införandet av en EU-skatt och som röstar för en lägre EU-avgift.

Ska man få en långsiktig förändring av EU ska man rösta utanför de stora federalistpartierna, men absolut inte på mörkbruna extremistkrafter. Därför vill Junilistan vara en kritisk och granskande aktör som står för väljarnas intressen.

Jörgen Appelgren

partiledare för Junilistan

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel