Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fungerar det bara en gång?

Inför EU-valet 2009 hade Piratpartiet medvind.

Annons

Det fanns en bred opinion mot FRA-lagen, som röstades fram i riksdagen 2008, och IPRED-lagen (som byggde på ett EU-direktiv) 2009. Tidningarna och internet fylldes med spaltmeter text om storebror, med referenser till Orwells bok 1984, och många väletablerade personer, från journalister till forskare, kom ut som Piratpartister.

Vad som hände Piratpartiet då, 2009, kan i mycket jämföras med utvecklingen för Feministiskt initiativ i dag, när debatten om jämställdhet är het, inte minst på nätet, och många kändisar öppet visar sitt stöd för partiet.

Och kanske finns inte utrymme för mer än en så framgångsrik uppstickare per val, eller också fungerar det bara en gång, eftersom det inför det stundande EU-valet är påfallande tyst om Piratpartiet och dess kandidater. Detta trots att partiets egna medlemmar är nog så aktiva som förr, och protestvågorna gick höga då partiet inte fick delta i partiledardebatten i SVT tre veckor före valdagen.

Piratpartiets fortsatta representation i Europaparlamentet hänger på en skör tråd, trots att de under tiden de suttit i parlamentet varit aktiva och åstadkommit en hel del. Men så är ju inte EU-politik mediernas – eller politikernas – mest prioriterade ämne, varför ofta endast personer som aktivt sökt information lyckats få reda på vad som faktiskt händer i parlamentet.

Piratpartiet skickar fram två erfarna toppkandidater. Överst på listan står Christian Engström som suttit hela den gångna mandatperioden. Engström är en 54-årig programmerare och småföretagare som brinner för att reformera upphovsrätten.

På plats nummer två finns Amelia Andersdotter som är 26 år gammal och som suttit i parlamentet sedan 2011. Hennes hjärtefråga är nätfrihet och hon har varit aktiv i arbetet med att stoppa ACTA-avtalet, ett förslag som skulle ha inneburit utökad rätt för exempelvis musik- och filmindustrin att snoka efter fildelare, men kanske mer intressant för gemene man – utökat tullens rättigheter att på rutinkolla resenärers mobiltelefoner, USB-minnen och liknande.

Piratpartiet ser EU-valrörelsen som sin viktigaste valrörelse, då det är i EU de stora frågorna om internet avgörs. Ändå återfinns partiledaren Anna Troberg först på tredje plats inför parlamentsvalet, och sannolikheten att partiet ska få ett tredje mandat i valet kan anses vara minimal.

För den som funderar på att lägga sin röst på Piratpartiet utifrån deras liberala politik i internetfrågor kan det vara bra att veta att partiet i parlamentet hör till den gröna gruppen, där bland annat svenska Miljöpartiet, nederländska Grön Vänster och danska Socialistiskt Folkeparti ingår. För att få stöd i Piratpartiets hjärtefrågor finns en överenskommelse som i praktiken innebär att partiet röstar med gruppen i övriga frågor, om gruppen ställer sig på piraternas sida mot förslag som inkräktar på individens frihet på internet.