Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Frihet att flytta

/

Att ha möjlighet att bestämma var man vill bo är en grundläggande del i mänsklig frihet. Så tydlig är Förenta Nationernas utvecklingsprogram, UNDP, i sin senaste rapport som belyser hur flyttströmmarna i världen påverkar den globala utvecklingen.

Annons

UNDP:s rapport handlar inte i första hand om flyktingar, människor som flyr från krig, våld och förtryck – bara ungefär sju procent av alla som flyttar från ett land till ett annat är en flykting enligt UNDP. Rapporten handlar i huvudsak om dem som, liksom hundratusentals svenskar gjort genom århundradena, lämnar sitt land för att söka sig en bättre framtid. Det är svensken som får ett restaurangjobb i Norge eller polacken som kommer till Sverige för att bygga hus.

Det är en ljus bild som FN-organet ger av effekterna av flyttarna. Rörlighet inom och över nationsgränser är för det mesta bra för dem som flyttar, de länder de flyttar till och de länder de flyttar från.

I rapporten konstaterar UNDP at de allra flesta som flyttar mellan länder gör det mellan två länder på ungefär samma utvecklingsnivå. Det vill säga att de flyttar inom Europa eller inom Afrika. De allra flesta lämnar inte ens sitt land, utan flyttar inom landets gränser – något som också kan vara förenat med stora hinder.

Det är knappast kontroversiellt att slå fast att den som väljer att flytta har något att vinna på det. Att byta land kan naturligtvis innebära problem för den enskilde, till exempel i form av ensamhet i det nya landet, men i de allra flesta fall överväger vinsterna. Den som flyttar får bättre möjligheter för sig och sin familj. Men det är inte bara den enskilde som gynnas. Det land som förlorar invånare är inte en förlorare. Genom utvandrarna kommer resurser tillbaka till hemlandet. Det kan vara i form av pengar som skickas hem – en betydande grund för utveckling i vissa delar av världen – men också i form av nya idéer och tankar som bidrar till utvecklingen.

Även det land som får nya invånare gör en vinst. Vissa debattörer försöker skapa en motsättning mellan dem som kommer och de invånare som redan finns i landet, när det till exempel gäller arbete. Även om det lokalt i speciella fall kan uppstå vissa negativa effekter, är det grundläggande mönstret att inflyttningen bidrar till ekonomisk utveckling.

Att Sverige bör ha en generös flyktingpolitik är de allra flesta överens om. Det är nog få länder där en sådan politik har ett så starkt folkligt stöd som i Sverige. Det märks inte minst i starka lokala opinioner som regelbundet uppstår mot olika utvisningsbeslut. Men även i den allmänna attityden till invandrare och flyktingar är svenskarna förhållandevis positiva. På en fråga i Eurobarometerna, där frågor ställs till invånare i alla EU-länder, svara över 80 procent av svenskarna att invandrarna bidrar med mycket till Sverige – den klart största andelen i hela EU.

Alliansregeringen för en i grunden liberal invandrings- och flyktingpolitik, även om det finns vissa tråkiga fläckar. Alliansregeringens reformering av reglerna för arbetskraftsinvandring som genomfördes 2008, då det blev arbetsgivaren som fick rätt att avgöra om det fanns behov av arbetskraft, lyfts i rapporten fram som ett exempel på hur länder kan underlätta en ökad rörlighet. Det finns skäl för Sverige, EU och världen att ta ytterligare steg i samma riktning, med det långsiktiga målet att vi en gång kan få en värld där var och en har möjlighet att själv bestämma var man vill leva och bo.

 Johan Örjes

Centerpressens Nyhetsbyrå

Mer läsning

Annons