Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Från tro till välfärd

I dag är Sverige Europas mest sekulariserade land. Men det var inte länge sedan kyrkan och staten hängde tätt ihop. Nu öppnar en utställning på Hälsinglands museum i Hudiksvall som frågar var vi befinner oss i dag.

Annons

Kristi himmelfärdsdag har just passerat och det var nog inte så många som besökte en kyrka eller ens tänkte på att den röda dagen var en kristen högtid. Trädgårdsarbete, promenader och andra aktiviteter tog överhanden.

Bara 23 procent av svenskarna tror i dag att det finns en gud, och drygt en av hundra besöker svenska kyrkan på söndagarna.

Men så har det inte alltid varit. i 1600-talets enhetssamhälle var kyrka och stat ett och husförhör fostrade och kontrollerade befolkningens lutherska renlärighet. Den som inte var döpt kunde inte räknas som svensk medborgare.

– Vi tar avstamp i 1600-talet och diskuterar hur det ser ut i dag, säger Maria Lindqvist-Isa, museipedagog som i höst kommer att guida utställningen för högstadie- och gymnasieelever med flera.

Hälsinglands museum har en mängd kyrkliga skatter, som bland annat visas i Haaken Gulleson-utställningen. Nu vill man gå ett steg längre och väcka frågor kring religion och sekularisering, andlighet och välfärd.

Det är onekligen intressanta frågor som även berör oss moderna, "icketroende" människor. För det är inte så längesedan som alla svenskar hörde till svenska kyrkan, och bibeln var rättesnöret som också styrde lagstiftningen. En världslig dom kunde verkställas i kyrkan. Där känns islamska sharialagarna inte så avlägsna.

I utställningens mitt, högst upp i museet, ståtar två skulpturer ur en altaruppsats som fram till 1888 fanns i Harmångers kyrka. Det är Rättvisan, Justitia, och Hoppet, Spes, som förvarats i ett uthus till kyrkan fram till nyligen genomförda försäljningen av Harmångers kyrka.

Fyra människors öden finns berättade i utställningen, inlästa av skådespelare på Folkteatern. Här griper prästdottern Elisabet Larsdotter tag. 16 år gammal och ogift blir hon gravid och föder i hemlighet ett dödfött barn. Det uppdagas dock och hon ställs inför tinget. Hon undgår dödsstraff men får utstå skammen att stå inför hela församlingen under många kyrkodagar.

Varför gick utvecklingen mot avkristningen så snabbt i Sverige? frågar utställningen, och tar upp tre tänkbara förklaringar, av många.

– Den kristna väckelserörelsen fick stort genomslag i Sverige. Den ifrågasatte statskyrkans tolkningsföreträde, säger Maria Lindqvist-Isa. Därtill kommer också den socialistiska kritiken av religionen in.

Upplysningstiden, då förnuftet och individen blev viktiga är en annan och så framväxten av den svenska välfärden. En grafisk bild visar förhållandet mellan statliga välfärdsutgifter i procent av BNP och graden av sekularisering. Här hamnar Sverige längst på den sekulariserade skalan medan USA, som visserligen är ett rikt land, men utan omfattande statlig välfärd, hör till de mest kyrkoaktiva.

Religonshistorikern David Thurfjell vid Södertörns högskola har forskat en del kring sekularisering, och det är hans forskning som ligger till grund för utställningen.

En fråga som stannar kvar är i hur stor utsträckning vi står utan andlig tro. 80 procent av svenskarna är kvar i svenska kyrkan och många uttrycker tankar om andlig närvaro.