Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Från Böhmen till Sörforsa

Wagner, Kubat, Dolezal, Schulitka, Rotter, Zack, Balazsi, Pecenka, Janach, Haijeck, Pfeifer, Potter, Honak, Rücker, Jary. Alla dessa märkliga namn med klang av Centraleuropa.

Var kom de ifrån? Det vet vi, från Böhmen till Sörforsa, till en industri grundad av bönder, linspinneriet. Det var runt sekelskiftet 1900 och det lär oss något om gränslösheten i modern industri, för en sådan var Holma-Hälsingland.

Linspinneriet beställer maskiner från Irland, erhåller engelskt kapital och rekryterar sjuttiofem kvinnor från Böhmen för spinningen, katoliker dessutom. Förste disponent blir Axel Leman från Stockholm, av judisk härstamning, han får åka till Böhmen för att studera på plats.

Läs mer: Det typiskt svenska kommer utifrån

Alltmedan råvaran linet växer hemmavid, men lite ojämnt och halvdåligt, och importeras därför också. Denna storsymbol för nationen Hälsingland, dess historia, dess arv, dess stolthet – en importvara. I sent 1920-tal var fabriken störst i sitt slag i hela Norden, 350 anställda.

Kvinnohistoria, invandringshistoria och religionshistoria. Ännu ser man de märkliga namnen på kyrkogården i Forsa.

Och det hade hänt förr.

I Flor i södra Hälsingland grundades på 1700-talet en textilmanufaktur , en slags tidig fabrik, för att framställa fina linnetyger. Med en engelsman i spetsen, Stephen Bennet. Som värvade utländsk arbetskraft och expertis, som Catrina Rabelant, en tyska, men vi vet inte varifrån. Föreståndare för linrederiet och spinnskolan. Kvalitetskontrollör, under hennes ledning blev den spunna tråden än finare.

Läs också: Textilier berättar Hälsinglands historia

Hon skrivs inte in i kyrkböckerna, var alltså inte av ren luthersk tro. Kanske hugenott, i folkminnet i Flor finns ordet Hugenottkyrkan bevarat, så kallades de franska kalvinister som en gång fick fly undan katolska kyrkans förföljelser.

Under åren 1739–1765 kom cirka 4000 invandrare till svenska fabriker, från Tyskland, Nederländerna och Danmark. En stor del av dessa var spinnerskor.

Allt har hänt förr, om bara vi ids se efter.

Läs mer: Utrikesfödda en outnyttjad resurs