Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fråga vad hon kan inte var hon kommer ifrån

Jobbcoacher, etableringslotsar, instegsjobb, nystartsjobb, integrationskonferenser och etableringsprojekt.
Det är inte lätt att hänga med i begreppsvärlden alla gånger.
Lyckligtvis har vi lämnat 1990-talets omhändertagarmentalitet.

Annons

På såväl politisk som myndighetsnivå förstått att vuxna människor mår bäst av att ha ett arbete och en egen inkomst, att respekteras för den de är som individ och för det de kan. Och mår den enskilde bra, så brukar det smitta av sig på samhället i stort.

Men när det gäller att få in de utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden har vi misslyckats. Vi är faktiskt sämst i världen, i en jämförelse med andra europeiska länder men framför allt om man tittar på Kanada och USA.

Märkligt med tanke på att vi i decennium efter decennium tagit emot stora mängder flyktingar.

Nyligen arrangerades en integrationskonferens i Ljusdal. Ideerna flödade:

"Konkreta förlag så som gratis bandybiljetter till invandrare varvas med större visioner som att arbetsförmedlingen måste leta efter "näringslivets Zlatan" – det vill säga, inse att utlandsfödda har fler företagsidéer än att köra taxi och driva pizzerior."

Samtidigt konstateras att Nordanstig och Söderhamn hamnar i bottenskiktet på en rankinglista (sysselsättningsgrad, ohälsotal, arbetsinkomst) över kommuner med bäst integrationsarbete.

Instegsjobb är det senaste i raden av politiska drag. En subventionerad form av anställning där arbetsgivaren kan få upp till 80 procent av lönen i bidrag, om en nyanländ invandrare anställs. Centern vill riva upp reformen, eftersom instegsjobben inte alls används i den omfattning som var tänkt: I somras hade 3000 fått napp i hela landet.

Delade meningar råder när invandrarna själva intervjuades förra veckan. Resa Barzanjeh till exempel, med åtta års universitetsstudier i bagaget, tycker att någon borde titta på vad han kan, när han erbjuds ett städjobb. Han har inget emot städjobb, men i alla fall...

Enligt en studie som den liberala tankesmedjan Fores beställt är problemet dubbelt.

Studien drar slutsatsen att både diskriminering och regleringar på arbetsmarknaden, såsom LAS och höga ingångslöner, spelar en central roll och dessutom riskerar att förstärka varandra. Eftersom regleringarna gör att arbetsgivarna inte vågar testa personer de vet mindre om, minskar tillfällena att övervinna fördomarna.

Och eftersom fördomarna finns där så tydligt skapas skiljelinjen mellan infödda och invandrare inom ramen för regleringarna.

Diskriminering behöver inte enbart handla om att du inte kommer förbi växeln på det stora företaget för att du heter Muhammed. Det kan vara svårt för arbetsgivaren att tolka betyg, examina, referenser och yrkeserfarenhet. Så i stället för att chansa och ge en provanställning, eftersom det nästan är regelmässigt omöjligt i dag, säger arbetsgivaren nej.

Utlandsföddas sysselsättningsgrad är 61,8 procent, att jämföra med inrikesföddas 76,5 procent. Sämst till ligger utlandsfödda kvinnor med en sysselsättningsgrad på 56,5 procent.

Så medan jobbcoachingföretagen dyker upp som svampar ur jorden, står en stor del av invandrarkvinnorna i Sverige utan jobb.

Bara i Söderhamn finns sju företag som erbjuder "etableringslotsar". Förmodligen får inte invandrarkvinnorna jobb i de företagen. Frågan är om de ens lotsas in på praktik.

Regeringen får se upp så inte det här blir den marknad för lycksökare.

För de enskilda individernas skull, borde regering och arbetsmarknadens parter försöka komma överens. För målet har de gemensamt – riktiga jobb åt alla.

Mer läsning

Annons