Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Silfwers Frej gör guld av gråsten

/
  • Den gamla uttjänta gräsmattan har rivits ut och en helt ny konstgräsmatta är på väg in.
  • Pontus Silfwer med hunden Neo utanför klubbens fik; Café Frejknuten.
  • Klubbloggan inne i omklädningsrummet har spelarna målat själva.
  • Pontus Silfwers Frej har slagit sig in på den stora fotbollsscenen.
  • En ny läktare har byggts på ena långsidan och mer åtgärder är på väg på Vikingavallen.
  • Bartosz Grzelak menar att Frej har kommit till elitfotbollen för att stanna.
  • Bartosz Grzelak menar att Frej har kommit till elitfotbollen för att stanna.

Från Vikingavägen svänger man av in på Midgårdsvägen.
Sen kryssar man sig fram igenom ett sömnigt men idylliskt villaområde.
Där, längst in ligger Vikingavallen – hemmaplan för IK Frej i Superettan.
– Välkommen till byggarbetsplatsen, säger Pontus Silfwer, mittfältare i succélaget.

Annons

En efter en ligger de där, de välklippta gräsmattorna runt de välskötta villorna i Täby Kyrkby. Någon står på garageuppfarten och tvättar bilen, någon annan målar sitt redan vita staket ännu lite vitare.

På vägen fram till fotbollsarenan, som går rakt genom villaområdet, ligger det ett och annat farthinder.

Så tornar den till slut upp sig; byggarbetsplatsen.

Det enda i området som inte är färdigbyggt.

Efter Frejs avancemang till Superettan gjorde förbundet en besiktning av arenan. Klubben fick underkänt på 39 av 40 punkter. Bara en blev godkänd – parkeringen för bortalagets buss.

Runt fotbollsplanen står byggställningar och på ena sidan en halvfärdig läktare. Direkt efter matchen mot Östersund, den sista under vårsäsongen, revs den gamla gräsmattan ut.

– Man kan inte tro det men det har faktiskt rustats upp en del sen vi gick upp.

Orden är Pontus Silfwers, den tidigare Hudiksvalls FF-spelaren och mittfältaren som nu är inne på sin tredje säsong i Frej. Han tar emot på parkeringen och visar sen vidare in till det spartanskt inredda omklädningsrummet. Väggarna är svartmålade, bredvid respektive spelares krok sitter små tejplappar med tröjnumret handskrivet på. I taket hänger en kristallkrona.

– Den skaffade vi själva, liksom vi spelare målade klubbmärket, säger Pontus Silfwer och pekar på Frejs vikingalogga som är målad på ena väggen i omklädningsrummet.

– Jag brukar beskriva det som en skolgympahall.

Bortalagets omklädningsrum håller samma standard, det vill säga med en milsvid skillnad mot vad lagen inom elitfotbollen är vana vid. Det var också vad som mötte anrika Öster i kvalet förra säsongen, i samband med att sagan om Frej tog fart på allvar.

– Ja, du ser ju hur det ser ut här, de var sådär nöjda med att komma hit. Det såg man direkt när de kom hit. Mattan vi hade höll också den sämsta kvalitet man kan tänka sig, som ett gammalt Västhagen. Den var helt slut, det gick knappt att bedriva en passningsövning på den.

– Jag lyssnade på ett par intervjuer innan och de skulle bara hit och spela av matchen i princip.

Frej vann den första matchen, hemma på Vikingavallen, med klara 3–0. Att Öster i returen hemma på nybyggda Myresjöhus Arena vann med 3–2 räckte inte. Skrällen var ett faktum.

Öster åkte rakt genom Superettan, från Allsvenskan ner i division I. För Frej och Pontus Silfwer var det tvärtom. Den i sammanhanget lilla förortsklubben hade tagit steget upp i elitfotbollen.

En framgång för såväl klubben som Silfwer personligen, som kom till Frej från Hudiksvall inför säsongen 2013. Då blev Frej ett bottenlag i division I.

– Jag trodde verkligen att vi skulle kunna vara med i toppen redan det året men vi fick en sjukt tung start med typ bara två poäng på sju matcher.

Det blev en till säsong i division I – och helt plötsligt föll alla bitar på plats. Silfwers tidigare klubbkamrat i Hudiksvall, Cristoffer Ericson, anlände till klubben och Frej vann och vann och när säsongen summerades stod laget i Superettan.

– Det som hände till säsong två var att vi fick in lite bättre spelare, som kunde avgöra matcher. I stället för att förlora med 1–0 vann vi med 1–0, säger Pontus Silfwer.

Som nykomling inom elitfotbollen och med i sammanhanget obefintliga yttre förutsättningar var utgångstipsen för Frej i Superettan tydliga.

– Det var rakt ut liksom och det kan man inte klandra dem för. Både utåt med våra faciliteter och med vår ekonomi som inte är Superettans starkaste direkt så kan jag förstå att vi tippades åka ur.

Men återigen har Frej gett fotbollsetablissemanget en liten knäpp på näsan. Halvvägs in i säsongen ligger laget väl på rätt sida om såväl kval- som nedflyttningsstreck.

Så vad är hemligheten?

– Helt klart handlar det om att vi samlat en grupp människor som tycker om lagspel och verkligen krigar för varandra. Vi har verkligen inga stjärnor i laget skulle jag vilja påstå. Folk som kommer hit gör det för att de älskar fotboll, säger Silfwer innan han lägger till den andra anledningen.

Tränaren och sportchefen Bartosz Grzelak. Själv gammal spelare i Frej som kom till klubben 2007 och allmänt beskrivs lite som arkitekten bakom Frejs förvandling.

– Bartosz är väldigt noga när han tar in spelare, de ska passa in i gruppen. Här står alla lika och ställer upp för varandra.

Det är dagen efter klubben varit till Åland på träningsläger inför omstarten av Superettan. Det är därför träningsledigt och lugnet råder på Vikingavallen. Men Bartosz Grzelak är ändå där i vanlig ordning.

– Vi ska vara fjärdealternativet i Stockholm, efter storklubbarna, slår han fast.

Han beskriver metodiken han och Frej kontinuerligt jobbat efter.

– Jag tror aldrig att vi tagit in ett nyförvärv utan att ha tagit minst två referenser. Ta Daniel Theorin som exempel, att han kan spela fotboll det vet vi. Men hur fungerar han i grupp och har han fortfarande drivet? Det tog vi reda på innan vi tog hit honom, säger Bartosz Grzelak.

Pontus Silfwer var en annan spelare i bygget, 23-åringen som naturligtvis inte ångrar sin flytt till Täby, som i grunden var tänkt som ett steg på vägen mot högre divisioner. Nu blev det, lite mot alla odds, redan i Frej.

– Jag hade väl inte riktigt räknat med att det skulle bli här, säger Silfwer.

Som har ett år ytterligare kvar på kontraktet. Inga dörrar stängs för framtidens olika alternativ, men ett är i allra högsta grad att fortsätta i Frej.

– En av grejerna som lockade när jag förlängde var att få vara med på den här resan som Frej gör, det är väldigt bra människor här som är målmedvetna, säger han och funderar lite innan han tillägger:

– Med tanke på det vi kunnat göra utan allt detta kan man fundera över vad vi kan göra framöver.

Mer läsning

Annons