Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tack för showen, Kung Dido av Gärdet!

/
  • Dido Hussein blev något så sällsynt som en loka idol, särskilt på Gärdet och Solrosens IP.
  • Med ett absolut gehör för rätt avslutning.

Annons

Tack för showen – och lycka till!

Det är verkligen det enda vi kan säga.

Vi som bevakat på sidan, alla som tittat på och ledare/spelare i klubben.

Bollnäs ess Jwan "Dido" Hussein får till slut chansen att testa vingarna i Värnamo – en supertalang i superettan.

Och det var ju oundvikligt.

Dido Hussein behöver en större scen för att ta nästa steg, Hälsingland och division 3 räcker inte längre till.

Det finns en Zlatan-krydda i historien om Dido , som kom till Sverige som tvååring med sina föräldrar på flykt från den kurdiska delen av Syrien.

Den extraordinära talangen blev tydlig tidigt, och har blommat ut de senaste åren.

Under 25 år vid de lokala arenorna har jag sett många vassa lirare komma och gå, men få med en helt egen värdeskala.

Kanske en Mårten Sohlberg (när han var på rätt humör) eller när Johan Oremo dundrade fram på sin väg mot Gefle och allsvenskan.

Men Dido Hussein är unik, åtminstone när vi snackar teknik.

Som vi har förundrats över vad han kan göra med en boll, utan att ens begripa hur det går till.

Läs mer: Bjöd på målshow mot topplag

Det är få förunnat att ha den kvaliteten att liksom uppfinna sin sport på nytt i var och varannan match.

Alla de där målen de senaste säsongerna är egentligen bara en sorts bonuseffekt, där Dido kan briljera med sitt absoluta gehör för att (nästan) alltid välja rätt avslut.

Bollnäs sportchef Anders "Lillis" Persson, själv en driven tekniker under sin aktiva tid, sammanfattar det rätt perfekt; "...han är ju en superintelligent spelare. Egentligen är han ingen målskytt, men han gör mål för att han är så bra."

Läs mer: Därför vann han inte skytteligan

Dido Hussein har koll på allt, inklusive sina medspelare.

Det han främst kan utveckla är det mer fysiska spelet. Även om Dido kan trolla upp en hel backlinje till korvkön, så krävs det ibland lite mer ren muskelstryka.

Men det kan vem som helst träna sig till, talangen är däremot en gudagåva – som dessutom har trimmats extra under många ambitiösa timmar på Solrosens IP med sina bröder, både i familjen och i anden.

Givetvis lämnar Dido Hussein ett kännbart tomrum efter sig, men det finns tillräckligt med kvalitet kvar för Bollnäs GIF som ett topplag i trean även nästa säsong.

Förhoppningsvis, kanske ska tilläggas.

För en fattig klubb som (i skuggan av bandyn) inte kan annat än att välja en budgetväg – utan kontrakt och arvoden till spelare – är det ett känsligt läge just nu.

Läs mer: Tränaren vill ha besked

Unga och talangfulla spelare lockas av de sedelbuntar som kan finnas i andra klubbar, även de i betydligt lägre divisioner.

Det är bara att hoppas att de tänker lite längre än till nästa semestertripp, eller till en uppgraderad iphone.

Pengar på fickan är en färskvara med kort livslängd.

I Bollnäs GIF finns däremot möjligheten att utvecklas och investera mer långsiktigt i framtiden. Division 3 är ändå en okej plattform, som ett tänkbart avstamp mot högre höjder.

Läs mer: Sportchefen om budgetvägen

Det är då den sedelärande fonden i historien om Dido Hussein, en saga med många kapitel oskrivna.

Och om det nu skulle kännas kämpigt någon stund i en ny och krävande miljö, så finns det en sak som Dido Hussein kan komma ihåg.

Han är Kung Dido av Solrosen, och Gärdet är hans rike.

Det finns alltid kvar.

Fråga bara alla unga fans som samlades när han kom till träningen, eller som jagade autografen efter matcherna.

Nu kanske den hänger inramad i många pojk/flickrum.

Frågan är ju vad den blir värd till slut..?

Mer läsning

Annons