Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fotbojan är ingen räkmacka

/

Varje år förses omkring 3 000 personer i Sverige med fotboja.

Annons

Lyxigt, kan man tycka; att ligga hemma i soffan medan strafftiden tickar. Men riktigt så glassigt är det inte.

För att fotboja ska kunna komma på tal krävs att den dömde har bostad, sysselsättning och telefon. Kriminalvården ska alltid kunna komma i kontakt med den dömde. Dygnen planeras minut för minut. Avsteg från reglerna kan leda till att resten av straffet ska avtjänas i fängelse.

En fjärdedel av alla som erbjuds fotboja tackar faktiskt nej. Många tycker att intrånget i det egna hemmet är minst lika integritetskränkande som att sitta inlåst i fängelse.

Dessutom tycker en del anhöriga att bevakningen och de oannonserade besöken från Kriminalvården är alltför påfrestande. Hela familjen känner sig straffad.

Andra menar att fotbojan underlättar återgången till ett vanligt liv efter straffet. De anhöriga slipper stigmat att pappa eller mamma sitter i fängelse.

Återfallsfrekvensen för personer som avtjänar sitt straff med fotboja är lägre än för de som hamnar i fängelse.

Men många av de till synes goda argumenten för fotboja har också en baksida. De grundläggande kraven för att få avtjäna sitt straff med boja är lätta att uppfylla för en väletablerad person med arbete och bostad.

Det är svårare för någon som tidigt hamnat snett och saknar jobb och bostad. Det problemet kan dock avhjälpas av att kriminalvården kan hjälpa till att ordna arbete.

Att återfallsfrekvensen är låg är inte heller konstigt. Personer som bedöms som troliga att återfalla i brott erbjuds sällan fotboja.

Problemet med att individanpassa och skräddarsy påföljder för den enskilde brottslingen är att straff blir något av en klassfråga. Lika fall behandlas olika.

Samtidigt är fotbojan överlägset kostnadseffektiv. Med skärpta straffskalor kommer fler att dömas till fängelse. Det ställer ökade krav på Kriminalvården och fotbojan blir därmed ett smidigt alternativ till att bygga fler fängelser.

Hovrättspresidenten Fredrik Wersäll meddelade under ett seminarium anordnat av Kriminalvården i Visby på måndagen, att den översyn av det svenska påföljdssystemet som han leder kommer att komma med stora reformförslag. Han såg en ny roll för fotbojan.

I framtiden kommer de korta fängelsestraffen bli färre. Fotbojan blir då ett medel att avtjäna den senare delen av ett längre fängelsestraff.

Klart är att fotbojan inte har spelat ut sin roll.

Men någon räkmacka har den aldrig varit och kommer heller aldrig att bli.

Caroline Lundström

Liberala Nyhetsbyrån

Mer läsning

Annons