Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fortfarande en laddad fråga

/

I dag är det på dagen 30 år sedan som Sverige folkomröstade om kärnkraften. Knappt fem miljoner svenskar sökte sig till valurnorna för att rösta mellan tre olika alternativ, linje 1, 2 eller 3.
Alla tre linjerna var egentligen i någon del avvecklingslinjer. För efter olyckan i Harrisburg, som också föranledde att det verkligen blev en folkomröstning, fanns det inte utrymme i opinionen för den utvecklingslinje som en del partier tidigare förespråkat.

Annons

Med drygt 20 000 röster segrade linje 2 över linje 3. Linje 1 fick 18,9 procent, linje 2, 39,1 procent och linje tre 38,7 procent. Tillsammans fick dock den mer modesta avvecklingsuppfattningen stöd av 58 procent av väljarna.

Som bekant betydde inte det här valresultatet att frågan var avgjord och saken var ur välden. Långt ifrån faktiskt. Snarare precis det motsatta.

I debatten inför folkomröstningen hade gjorts gällande att den mer långsamma avvecklingstakten i princip innebar den tekniska livslängden för reaktorerna vilken då uppskattades till 25 år. Eftersom den sista reaktorn skulle tas i drift först 1985 innebar det att kärnkraften skulle vara avvecklad till 2010. Vilket också blev det beslut som riksdagen fattade efter det att folkomröstningen genomförts.

Någon större avveckling har det däremot inte resulterat i. I stället har det under årens lopp fattats ett flertal beslut som har korrigerat framtiden för kärnkraften. Två reaktorer har förvisso stängts. I förtid hävdar vissa. Eftersom det samtidigt har visat sig att den tekniska livslängden för reaktorerna varit betydligt längre än de 25 år som man antog i samband med folkomröstningen.

Nu står riksdagen snart inför ett nytt kärnkraftsbeslut. Där regeringen kommer att föreslå att det ska bli möjligt att ersätta de tio reaktorer som i dag är i drift med nya reaktorer.

Ett sådant beslut skulle innebära ytterligare ett avsteg från den avvecklingslinje som vann majoritet i folkomröstningen för 30 år sedan. Kan riksdagen verkligen agera så? Bör den inte följa folkviljan?

Det är intressanta frågor som dock kräver att man även funderar över hur länge som ett resultat av en folkomröstning kan anses gälla. För att ha kunnat rösta i folkomröstningen måste du i dag vara minst 48 år gammal. Och dessutom ha varit svensk medborgare vid tidpunkten för folkomröstningen. Det innebär att det är väldigt många svenskar som inte haft möjlighet att kunna uttrycka sin vilja i den här frågan. För många andra kan den uppfattning som de för 30 år sedan gav uttryck för mycket väl ha förändrats.

Men om ett resultat av en folkomröstning ska omprövas, bör inte det ske genom en ny folkomröstning? Den inställningen kan man förvisso ha, men så har inte skett vid andra tillfällen inom svensk politik.

1955 röstade svenska folket med stor marginal, 82,9 procent, nej till att införa högertrafik. Åtta år senare beslutade riksdagen att i alla fall införa högertrafik.

1957 hölls folkomröstning om tilläggspensionen. Resultatet av den omröstningen blev allt annat än lättolkat. Oavsett vilket svar man ansåg att folkomröstningen gav så har förutsättningarna ändrats av riksdagen utan att någon ny folkomröstning har genomförts.

Så när kärnkraften nu åter kommer upp till debatt måste andra argument användas än att hänvisa till en folkomröstning som hölls för 30 år sedan.

Mer läsning

Annons