Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Första kvinnan att styra Danmark?

/

På torsdag går det danskarna till valurnorna. Efter ett decennium med en borgerlig regering så tycks danskarna ha tröttnat både på regeringen och på deras stödparti Dansk Folkeparti.

Annons

En tänkvärd skillnad mellan det danska valet och det svenska ligger i hur systemen skiljer sig åt. I Sverige vet vi redan nu vilken dag det är val nästa gång – 14:e september 2014 – och på Internet kan man stöta på olika klockor som räknar ner dagarna till dess.

I Danmark ser det helt annorlunda ut. Den kommande valdagen har bara varit känd i några få veckor. Rent formellt är det Drottning Margrethes som bestämmer när valet ska hållas, men i praktiken är det upp till den sittande statsministern. Dock ska val till Folketinget hållas senast fyra år efter det senaste valet. Den här gången meddelade Lars Løkke Rasmussen den 26:e augusti att det skulle bli val den 15:e september, ett datum som inte ens låg tre veckor bort.

Det danska systemet blir på sitt sätt mer dynamiskt än det svenska. Då enbart statsministern vet när det blir val nästa gång så måste partierna ständigt finnas med i debatten och förtjäna väljarnas förtroende. Både majoritet och opposition måste eftersträva kontinuitet om de vill ha en chans.

Svenska valrörelser kan smygstarta ett år innan valet och när själva valdagen kommer så är många skapligt trötta på att överallt mötas av valkampanj. Som jämförelse kan man säga att det i Danmark varken blir några långa perioder med överflöd av politisk reklam eller trista politiska mellanår mellan valen.

Intressant är också att det främlingsfientliga Dansk Folkeparti tappar mark i årets valrörelse. Sedan 2001 har de haft ett klart inflytande över regeringspolitiken och lyckats sätta agendan för den danska debatten, vilket har påverkat alla partiers politik och klart försämrat landets internationella rykte. Men danskarna tycks ha tröttnat nu. Enligt en opinionsmätning i den stora tidningen Berlingske Tidene så anser tre fjärdedelar av väljarna att Dansk Folkeparti har haft för stort inflytande på dansk politik de senaste åren.

När Venstres koalitionspartner Konservative folkeparti sade att de inte ville se ett fortsatt samarbete med Dansk Folkeparti, utan hellre bjöd in det socialliberala partiet Radikale Venstre till blocköverskridande samarbete, så rörde det om i grytan. Sägas ska att Radikale Venstre öppet stöder ett maktskifte. Dansk Folkepartis Pia Kjærsgaard gick i taket. Hennes parti gynnas heller inte av att det är den krisande ekonomin och höga arbetslösheten som står i centrum för valdebatterna istället för integrationsfrågorna.

Opinionsmätningar visar att det är jämnt mellan de två blocken. Løkke Rasmussen och hans stödpartier har börjat knappa in lite på Helle Thorning-Schmidt och hennes stödpartier. Nästan var femte väljare är dock fortfarande, trots att valet närmar sig med stormsteg och valrörelsen varit lika intensiv som den varit kort, osäker på vilket parti den ska rösta på.

Helle Thorning-Schmidt leder ett löst sammansatt vänsteralternativ bestående av Socialdemokraterne, Socialistisk Folkeparti, tidigare nämnda Radikale Venstre och Enhedslisten. På torsdag kan hon bli Danmarks första kvinnliga statsminister.

Eva Älander

Mer läsning

Annons