Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Föräldrar förskjuter sina barn"

/
  • Stig Persson har varit med i Jehovas vittne i nästan hela sitt vuxna liv, men nu kan han inte vara tyst om hur illa tidigare medlemmar behandlas av rörelsen.

I över 50 år har Stig Persson varit medlem i Jehovas vittnen. Under halva den tiden har han kämpat för att få ett slut på utfrysningarna och familjesplittringar inom rörelsen.

– Organisationen kräver att föräldrar ska förskjuta sina egna barn, det är så oerhört grymt, säger han.

Annons

Stig var i 25-årsåldern när han sökte sig till Jehovas vittnen. Han letade efter ett sammanhang där han kunde hjälpa sina medmänniskor.

– Jag var politiskt engagerad på den tiden och brydde mig inte alls om religion, för mig var det något för de rika. Men jag tänkte på samhällsfrågorna längre än vad som kanske är "normalt" och sökte ett större sammanhang bortom politiken, där jag kunde göra något gott för människan. Min bror som inte alls är religiös tyckte att jag skulle gå på ett av "vittnenas" möten och det gjorde jag.

Att möta Jehovas vittnen var att hitta hem för Stig.

– De var så ärliga och stod för det de trodde på. När jag jämförde vittnenas tro och bibeln med evolutionsteorin, tyckte jag inte att den var märkligare, inte alls. Jag blev väldigt fint omhändertagen och jag har levt ett gott liv som vittne, även om jag aldrig har gillat att knacka dörr. Men det är som med livet i övrigt, vissa saker måste man göra även om de inte är roliga.

Stig gifte sig med en kvinna inom Jehovas vittnen och bildade familj. Han fick också privilegier och ansvarsområden och blev både äldstebroder och reste runt som tillsynsman bland församlingarna. Men för 20 år sedan kom han på kant med de andra äldste i församlingen i Hudiksvall. Det handlade om ett uteslutningsärende som han inte tyckte hanterades på ett mänskligt vis.

– Jag har alltid uppskattas för min principfasthet och rakhet, men plötsligt blev det ett problem. De sa att jag svartmålade organisationen och arbetade emot den, eftersom jag inte kunde få församlingens handlande att gå ihop med de principer vi har för att lösa de här problemen, säger han.

Stig sa upp sina åtaganden, samtidigt blev han isolerad och misstänkliggjord inom församlingen.

– Helt plötsligt fick jag höra att jag inte var psykiskt frisk och andra vittnen började dra sig undan och ville inte prata med mig, berättar han.

Under åren har idén om utfrysning av tidigare medlemmar tilltagit i styrka inom Jehovas vittnen, enligt Stig. Mjukare värden om familjegemenskap har fått ge vika för hårda principer om att medlemmar som utesluts eller lämnar själva har valt bort sina familjer. Stig visar en text ur Vakttornet från 1974, där det står att de äldste inte ska lägga sig i hur familjer gör med sin relation till en familjemedlem som har blivit utesluten. Han tar fram en annan från 2011 där det står att barnen själv har gjort sitt val och att föräldrarna måste ta avstånd från dem, precis så som Aron förskjuter Nadab och Abihu när de burit fram främmande offer på Guds altare.

– Det Nadab och Abihu gjorde är något annat, det är som att någon skulle springa fram under en gudstjänst och skrika "leve Djävulen" eller något sådant. Det är inte uteslutningarna i sig som är problemet, sådant sysslar många organisationer med, både fackförbund och politiska partier. Det är själva idén om att frysa ut tidigare vänner och familjemedlemmar som är så grym, säger han.

– Många vittnen umgås med uteslutna barn även om de inte får och det säger något om hur fel det är. Det är emot vår mänskliga natur. Hur ska en mor som har burit sitt barn i nio månader och sedan uppfostrat det bara förskjuta det? fortsätter han.

Stigs egen son valde att lämna Jehovas vittnen. För Stig själv var det självklart att behålla relationen med sitt barn, men hans äktenskap var redan hårt prövat eftersom han kommit på kant med de äldste i församlingen.

– Vi var gifta i 42 år och hon är en fantastiskt fin människa. Jag förstår henne också, hon fick stå ut med mycket och det är svårt att förhålla sig till annat när man är inne i rörelsen.

Stig var mån om att försöka hålla ihop familjen.

– Jag sa till henne att han var välkommen i min halva av huset i alla fall. Men i dag har vi en god relation inom familjen och min son har klarat det här, han är tuff. Han har skjutit bort allt, men han har fortfarande respekt för högre värden och makter.

Att han fick dela den erfarenheten gjorde honom ännu mer övertygad om att utfrysningarna var fel.

– Det är lättare att ta till sig när man själv har upplevt det.

Stig är i dag mycket kritisk till att församlingarna låter barn och ungdomar döpa sig.

– Ingenstans i bibeln står det något om barndop. Timoteus var 25 år när han döpte sig och då skrev ändå Paulus att han var exceptionell. Jesus var i 30-årsåldern, men han hade ändå undervisat lärarna i templet. Det handlar inte om kunskap utan om att känna sig andligt mogen.

Den som döper sig blir först vittne genom dopet och det är ett beslut utan återvändo.

– Problemet är att när de tar ett sådant livsavgörande beslut när de är så unga blir det problem sedan när de blir tonåringar. Många kan i den åldern uppleva att de förändras så mycket att de helt byter personlighet.

Hans egen son döpte sig när han var 14 år.

– Då var jag jätteglad, men det har hänt saker sedan dess som gjort att jag har tänkt om.

Det som Stig har sett och upplevt som medlem inom Jehovas vittnen har gjort att han har förändrat sin syn på tro och religion.

– En del säger "du Stig som var så andlig", men jag är inte mindre andlig nu, skrattar han.

– Jag har funderat på det här med religiösa organisationer alls ska finnas egentligen. Kristendomen innebär frihet, inte att stängas in i organisationer där kugghjul går före människor, fortsätter han.

Trots att Stig är en intern kritiker har han inte blivit utesluten ur Jehovas vittnen. Samtidig berättar tidigare medlemmar i rörelsen om Stigs varma och omtänksamma person och att många har sökt sig till honom för att få tröst när de har tvivlat eller stått inför en uteslutning.

– Jag har blivit beskylld för att vara för påläst. Det är därför de inte vågar utesluta mig. De vet att jag har följt det som skrivits i Vakttornen och kan det som står i Bibeln. Jag kan påvisa för dem att de ha fel, säger han.

– Jag vill berätta om det här för barnens, familjernas och organisationens skull, säger han.

Han hoppas att Jehovas vittne inser att utfrysningarna skadar både församlingarna och deras medmänniskor.

– De kallar mig för "avfälling" och en sådan kommer med kritik på ett bedrägligt och lömskt vis. Men jag hoppas att organisationen kan möta de som blivit utfrusna och svara på frågor. Jag tror att det skulle kunna göra att rörelsen på något vis kan förändra sig från grunden, om det är möjligt. Det kan vara så att ljuset stiger som de säger, men ibland visar sig ljuset vara mörker, säger Stig.

Annons