Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

För landsbygdens överlevnad

Han kämpar för landsbygdens överlevnad.

Annons

Sedan 2003 har Bertil Karsbo i Roteberg jobbat åt länsstyrelsen som landsbygdsmentor och haft kontakter med bland andra lanthandlare och kommuner.

Men om inget mer görs kommer fler lanthandlare att slås ut och landsbygden att dö ut bit för bit, tror han.

– Ska vi ha en levande landsbygd, så måste riksdagspolitikerna ta ett större ansvar. Det klarar inte kommunerna själva av. Om 20 år kommer 40 procent av Sveriges befolkning att bo i Stockholmsområdet, enligt en prognos.

– Redan nu ser man till och med i större tätorter som Ljusdal och Edsbyn att många affärslokaler står tomma, säger Bertil Karsbo och fortsätter:

– Om fem år kan fem-sju av våra 20 stödberättigade butiker i länet ha försvunnit om inget mer görs.

Men varför ska man stå upp för en levande landsbygd? Med tanke på de kostnader det innebär.

– Jag tycker man kan vända på frågan. Varför ska alla till tätorterna? Befolkningen på landsbygden blir allt äldre, visar statistiken. Det gäller då att få ungdomen att flytta ut.

– Även den äldre befolkningen måste ha service kvar där den bor. Man måste visa respekt för folk, som hela sina liv har bott i till exempel Ramsjö och Los, och som vill bo kvar där så länge de kan.

Ett förslag Bertil Karsbo har för att fler lanthandlare ska kunna överleva är att staten står för lönekostnaderna för en personal per butik. Detta skulle också vara en form av arbetsmarknadsåtgärd.

Något kommunerna skulle kunna göra är att sänka kontrollavgifter och höja ersättningen för hemsändning av varor. I dag skulle kommunerna kunna ge upp till 200 kronor per order i stöd med 50 procent hjälp från länsstyrelsen.

Men Ovanåker ger med milersättning och orderersättning bara 140 kronor per order, Bollnäs 150 kronor per order och Hudiksvall, som ligger högst i Hälsingland, 160 kronor.

– Förebilder är Västerbotten och Västernorrlands län. De är duktiga på att ge ersättning för hemsändning av varor, säger Bertil Karsbo.

Han tycker vidare att det är skandal att flera butiker på landsbygden har tappat Postens paketutlämning, som också kan vara ett stöd för en lanthandel.

– Det talas så mycket om vikten av offentlig service och så är Posten först på att dra in sin service på landsbygden. De ska vara lönsamma, enligt direktiven.

Bertil Karsbo har själv drivit affär på landsbygden. 1973 flyttade han från Stockholm och tog över affären i Roteberg efter Gunnar Olsson. Brodern till Gunnar Bror Olsson drev affärer på flera orter i bygden. 1986 byggde Bertil nytt, det som i dag är Rotebergs handel.

– Att vara lanthandlare är ett fascinerande yrke med mycket varierande uppgifter som att ta emot kunder och skära upp smörgåsmat. För många blir affären även en mötesplats, säger Bertil Karsbo.

Vilka utmaningar står Sveriges lanthandlare inför?

– Det är att hela tiden kommer större aktörer in på marknaden. Även Roteberg känner av konkurrensen av till exempel Kvantum i Bollnäs och Maxi i Gävle.

Vilken betydelse har en lanthandel för en levande landsbygd?

– För många betyder den att man får servicen tillgodosedd med dagligvaror. Den betyder också att de kan bo kvar där. Vi har också miljötänket. Det blir färre som behöver använda bilen.

Även Bertil Karsbo är inne på vikten av köptrohet.

– Jag tror det är bra att man tänker till innan man åker i väg. Att man tänker på att handla så mycket man kan i sin hemmabutik.