Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Folkrörelse eller myndighetsutövande?

Varför ska det vara ett sådant hymlande med vilket parti vi röstar på? Jag vet inte ens hur mina allra närmaste vänner röstar. Och jag har heller inte avslöjat min valhemlighet.

Annons

Jag grunnar på frågan när jag sitter i planet på väg hem från presidentvalet i USA.

Där är det självklart att öppet och klart berätta vem man röstar på. Många går omkring med knappar som visar vilket parti eller vilken kandidat man stöder. Utan att skämmas.

Framför många villor finns skyltar som uppmanar grannar och andra att rösta på en viss kandidat. Inte sällan helt olika kandidater som grannen. Utan att det blir fajt.

Tiotusentals ställer upp som volontärer i aktionsgrupper, delar ut flygblad, knackar dörr, mejlar eller ringer. Men bara en försvinnande liten del är partimedlemmar.

I USA är valet verkligen en folkrörelse trots att man saknar folkrörelser i vår bemärkelse.

Medan valrörelsen i folkrörelsesverige snarast är en angelägenhet för politiker och de allra mest trogna partigängarna och heltidsanställda ombudsmän.

De är i stort sett de enda som öppet visar vad de röstar på. Ofta har de dessutom egenintresse i valet, att bli vald eller återvald och få en position.

Vi övriga smyger med våra sympatier. Av någon anledning. Kanske för att slippa försvara vår ståndpunkt. Men varför måste man lojalt släpa på en hel ryggsäck med partiåsikter för att man röstar på ett visst parti?

Det finns verkligen mycket övrigt att önska när det gäller valen i USA. Valproceduren är märkligt krånglig i en nation som gör anspråk på att vara världens största och mest inflytelserika demokrati.

Det är komplicerat att registrera sig, valmaskinerna är krångliga, köerna kan vara timslånga och valsedlarna komplicerade med frågor om allt från presidentval till gatljus i någon vägkorsning.

Vårt valsystem är ett under av effektivitet i jämförelse med detta.

Men jag gillar öppenheten och engagemanget i valen i USA. Det saknar motstycke i Sverige och Europa.

I jämförelse med valrörelsen i USA är valen i folkrörelsesverige närmast att likna vid ett välordnat och lågmält myndighetsutövande! Där var och en gör sin plikt.

Därför minns jag med glädje när jag i presidentvalet 2008 sprang på en aktionsgrupp i Colorado Springs som skulle varit helt otänkbar i Sverige.

Gruppen hette "Republikaner för Obama".

Kan ni tänka er "Socialdemokrater för Reinfeldt" eller "Moderater för Löfven"?

Inte? Visst skulle det skapa lite härlig dynamik och nyttig förvirring.

Mer läsning

Annons