Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fokus på kunskap i nya skollagen

För snart tre år sedan fick Allianspartierna förtroendet att styra Sverige. Skolans utveckling var ett starkt vägande skäl för många att välja bort den gamla regeringen.
Vi presenterade en vision om en trygg och kunskapsinriktad skola, där alla elever blir sedda och läraryrket värderas högt. Detta i motsats till den kunskapsfientliga politik som år efter år har låtit skolan förfalla.

Annons

En viktig del av Alliansens omläggning av skolpolitiken är den nya skollagen som utbildningsminister Jan Björklund nu presenterat. Det är en omfattande produkt, ett av de största lagstiftningsarbetena i modern svensk rättshistoria, på över 1200 sidor och nästan 600 lagparagrafer. Några principer har varit vägledande.

För det första måste skolans kunskapsuppdrag stärkas för att fler elever ska kunna klara kunskapskraven. Rättigheterna för den elev som behöver stöd och hjälp ska tydliggöras. Kraven på att utreda en elevs behov av särskilt stöd ska bli tydligare och beslut om åtgärdsprogram ska kunna överklagas. Alla barn och elever ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Också de som lätt når målen ska ges ledning och stimulans att nå längre i sin kunskapsutveckling. För elever med speciella färdigheter i ett ämne blir det tillåtet att anordna antagningstester för särskilda profilklasser från årskurs sju i grundskolan.

För det andra ska skolledare och lärare ha de befogenheter som krävs för att skapa trygghet och arbetsro i skolan. Ingen ska behöva vara rädd för att gå till skolan.

Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas därför. Det införs en trappa av sanktioner med fler disciplinära åtgärder för elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Nya åtgärder som föreslås är bl.a. skriftlig varning även i grundskolan, samt tillfällig avstängning även i grundskolan.

För det tredje har vi strävat efter att rensa bort onödiga detaljregleringar och att minska mängden byråkratiska pålagor. Det innebär, rent konkret, att kvalitetsredovisningarna avskaffas och att massan av förordningstext minskar avsevärt.

För fjärde har vårt mål varit att skapa en så likartad reglering som möjligt för alla skolformer och huvudmän. Det betyder att friskolorna, med några få undantag, ska följa samma lagar som de kommunala skolorna.

För det femte vill vi stärka rättssäkerheten för elever och föräldrar genom att fler beslut ska kunna överklagas, det innebär bland annat ett upprättande av åtgärdsprogram och beslut om skolplacering.

Naturligtvis finns det mängder av andra förändringar som är värda att lyfta fram. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Alla elever ska ha tillgång till

elevhälsovård, eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan. Eleverna ska också ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Möjligheten till befrielse från obligatorisk undervisning begränsas kraftigt och förskolan blir en egen skolform.

Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Vi har redan mycket av det som krävs för att lyckas - engagerade lärare, kunskapstörstande elever och en fantastisk bildningstradition. Men för att nå ända fram krävs ett fortsatt förändringsarbete där den nya skollagen kan bidra för mer kunskap, valfrihet och trygghet i skolan.

Mer läsning

Annons