Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flum är bra!

/
  • Siri Larsen har gjort en parafras på den klassiska bilden American Gothic. Hon går estetisk linje, men vill bli dietist.
  • Eva Wastenson älskar att jobba med eleverna på estetprogrammet. Här förklarar hon grundläggande tekniker för Madelene Wikström i ettan.

Estetiska ämnen tappar mark i den nya gymnasieskolan som ställer högre krav på eleverna.

Det signalerar att konstnärlig kreativitet inte är viktigt, menar bildläraren Eva Wastenson.

Hon manar niondeklassare att välja estetiska programmet och bli goda medborgare – och Nobelpristagare.

Annons

Senast onsdag ska 300 unga söderhamnare ha sökt till gymnasiet. Vilken utbildning ska de välja? Ett yrkesprogram, ett teoretiskt program som ger mycket faktakunskaper, eller ett roligt och kreativt?

Eva Wastenson har svaret klart. Hon är ansvarig för bild- och forminriktningen på Staffangymnasiets estetiska program, och slåss för de konstnärliga ämnena. Hon ser att de allt mer hamnat i strykklass de senaste åren. Intresset för estetutbildningen svajar. Eva Wastenson befarar att det hänger ihop med en materialistisk tidsanda där idealet är att jobba hårt och tjäna mycket pengar. En tidsanda som reducerar medborgare till konsumenter.

I höstas infördes den nya gymnasieskolan, som ska ställa högre krav och ge mer gedigna kunskaper inom varje program. En nyhet är att de som inte går det estetiska programmet helt kan avstå estetiska ämnen. I den förra kursplanen hade alla 50 poäng (det ska motsvara 50 timmar) estetiska ämnen. Men nu finns de bara som individuellt val. Eleverna i första årskullen håller just nu på att söka individuellt val, så än vet ingen hur många av Söderhamns gymnasieettor som är intresserade av att bredda sig med musik eller bild och form.

Att slopa estetiska ämnen är fel väg att gå, tror Eva Wastenson. Det kan vara viktigare att få skapa i tonåren än att smälla i sig stora mängder kunskap.

- För den som fått vara kreativ under gymnasieåren står alla dörrar öppna. De tänker i nya banor, det är sådana människor som får Nobelpriset, säger hon.

Man får gärna kalla Eva Wastenson flummig. Flum är bra, menar hon. Flum är frihet för tanke och fantasi för henne. En nödvändighet för kreativitet, nytänkande och utveckling.

Estetiska programmet får ofta stå i skottgluggen för frågor som andra program slipper; "vad blir man då, och hur mycket tjänar man?". Eva Wastenson ser inte estetprogrammet som en konstnärsutbildning, hon vill att det ska vara en skola för livet. Och skolans viktigaste uppdrag är inte att hjälpa eleverna till ett välavlönat jobb.

- Vi måste ge eleverna lust att leva. Visa att världen är fantastisk, inget är omöjligt och du bestämmer över ditt eget liv.

Inför gymnasiereformen gjordes en utredning som föreslog att estetiska programmet skulle läggas ner. Skolminister Jan Björklund (Fp) höll inte med, programmet är kvar. Men den nya skolan ska ge djupare kunskaper inom varje programs specialområde, och då finns det mindre tid för annat. Det har varit viktigt för regeringen att få bort det de kallar flumskolan och fokusera på mer mätbara kunskaper.

- En given utgångspunkt för intagningen till programmet måste vara att alla elever har stor talang och en möjlig framtid inom kultursektorn, sa Jan Björklund om estetprogrammet till Dagens nyheter 2009.

Siri Larsen i estet-tvåan berättar att många av hennes jämnåriga är skeptiska till hennes gymnasieval. Hon läser inriktningen bild och form.

- Man får mycket skit för att man går bild. Alla ser ner på oss och säger att vi kommer att jobba på Donken (Mc Donald's) hela livet. Folk tycker att musik använder man dagligen, men vad ska bild vara bra för.

Kritikerna glömmer att bilder finns överallt hela tiden, och att de har en stark kraft, menar hon.

- Med konst kan man uttrycka sig på ett sätt som man inte kan med musik eller ord. På ett tyst sätt. Jag tror att det påverkar mer. Foton från Auschwitz berör mycket mer än siffror på hur många som dog.

Siri Larsen har valt estetprogrammet för att hon vill ha kul på gymnasiet. Hon vill kanske jobba som dietist, definitivt inte konstnär. Programmet ger så kallad grundläggande behörighet till vidare studier, man kan gå direkt till många högskoleutbildningar. Med några extra teoretiska kurser ligger vägen öppen till ännu fler högre utbildningar.

När Staffangymnasiet hade öppet hus förra helgen visade Siri Larsen en parafras på den kända amerikanska målningen med en man och en kvinna framför en bondgård. På kvinnans sida finns symboler för hemmet, vid mannen syns symboler för arbetet på jordbruket. På Siris bild har kvinnan halshuggit mannen.

- Originalet symboliserar att kvinnan ska vara bakom mannen. Det är en värld vi borde lägga bakom oss, mannen och kvinnan ska vara lika mycket värda. Det vill jag visa, säger Siri Larsen.

Adam Lundqvist är en annan av talangerna på Estet. Han trivs så bra på skolan att han kan sitta kvar långt efter skolan. Adam har bland annat haft en egen utställning med akvarellbilder av bilar på Drömverkstan. Han tycker att det är för mycket fokus på att tjäna pengar i dag.

- Man kommer ganska långt på pengar, men det är inte allt. Jag känner mig lugn när jag målar, kan tänka på allt möjligt.

Adam vill plugga vidare till designer och befria världen från fula saker. Han är trött på att folk ser ner på hans utbildning, och vill ha en förändring:

- Det behöver hända något stort. Vi borde slå till med en stor utställning någonstans!

Marianne Silfver är rektor för de högskoleförberedande programmen på Staffangymnasiet, bland annat estetprogrammet. Hon håller med om att estetiska ämnen gör eleverna mer kreativa och hjälper dem att lära. Hon önskar att många väljer estetiska ämnen som individuellt val.

- Det är att rekommendera. Man behöver absolut få igång båda hjärnhalvorna. Vi får se vad det får för konsekvenser för våra elever att det estetiska inte är obligatoriskt. Det är inte säkert att de blir fyrkantiga bara för det, säger Marianne Silfver.

Hon menar att skolan kan – och ska – locka fram elevernas kreativitet på många andra sätt. Det är tydligt skrivet i skolans uppdrag. Ambitionen att göra eleverna till entreprenörer ska genomsyra skolan står det till exempel skrivet.

- Jag vet att våra lärare är duktiga på att göra lösningar där kreativitet är inbakat, säger Marianne Silfver.

Mer läsning

Annons