Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flirta med fienden!

Tänk vilken politisk röra de arma väljarna kan ställa till med i en kommun.
Det är naturligtvis uteslutet att tala om demokratins avigsidor, men i Ljusdal har den kommunala politiken inte hämtat sig ännu efter valet 2010. Få väljare resonerar blocktaktiskt när de går och röstar utan lägger sin dyrbara valsedel på det parti de bäst tycker och tror ska företräda den enskildes intressen.

Annons

Ibland, för att inte säga allt oftare, röstar medborgarna på person.

Sedan är det upp till partierna och de förtroendevalda att forma en ledning och ett lag som kan styra och fatta beslut för medborgarnas bästa.

Med en skör majoritet, som nu verkar ha rämnat helt, får nog det största partiet, Socialdemokraterna, söka vänner någon annanstans. Annars stagnerar Ljusdal.

Inga viktiga beslut fattas på något kommunalt område och då riskerar utbildningssatsningar att förhalas, näringslivsetableringar gå om intet, bostadsbyggande och äldreomsorgsöversyner skjuts på framtiden.

Redan i den revisionsrapport som kommunens revisorer beställt av PricewaterhouseCooper (PwC) skildras uppenbara brister i Ljusdals politiska liv, men också i förhållandet mellan kommunens förvaltning och det politiska styret. Där konstateras att det finns ett inbyggt misstroende i kommunorganisationen som måste bort och en uppmaning riktas till alla förtroendevalda i nämnder och kommunstyrelse, samt förvaltning: Ta ett gemensamt ansvar!

Det tål att påpekas att de förtoendevalda sitter på väljarnas mandat, inte för sin personliga utvecklings skull, eller andra privata motiv. Det finns ingen ursäkt för så kallade politiska vildar att sitta kvar och driva "sin egen" politik, när man med detta agerande omöjliggör majoritetsbeslut, eller beslut över huvud taget.

I Ljusdal bildade socialdemokrater tillsammans med vänster och det lokala partiet Socialradikala demokraterna (SRD) majoritet. Men efter ett tag hoppade Willy Eriksson av SRD, partiet förlorade ett mandat, men Willy Eriksson sitter kvar.

SRD:s inställning som ett slags lokalpolitikens fria fåglar uppskattades inte av honom. Han har tidigare uttalat att han gärna skulle se en uppgörelse på vänsterkanten.

Socialradikala demokraternas val att ställa sig vid sidan om och inte medverka till ett politiskt mål- och visionsprogram för kommunen, borde i bästa fall, leda till att en ny majoritet bildas i Ljusdal. I alla fall om man har medborgarnas bästa för ögonen.

I revisionsrapporten kritiseras just avsaknaden av mål, visioner och viljeinriktningar för Ljusdals kommun.

Många kommuner styrs i dag genom så kallade blocköverskridande majoriteter, även om det minskade något efter senaste valet, från 41 till 35.

Prestigelöshet brukar känneteckna kommunpolitiker i mycket högre grad, än på nationell nivå. Pragmatism går före högtflyende idealism.

Nu har Socialdemokraterna ingen splittrad opposition att flirta med vilket i sig hade underlättat. Hos de så kallade Nydanarna återfinns samtliga borgerliga partier plus miljöpartiet. De är ovanligt sammansvetsade så få se vad de kokat ihop under tisdagskvällens möte. En invit kanske?

Att som Örjan Fridner, arbetarkommunens ordförande, låsa fast sig i ett obegripligt uttalande om att vare sig S ska fortstätta leda kommunen eller sitta i opposition, ska samarbetet med Vänsterpartiet vara intakt, är bara korkat.

Sträck ut en hand sossar, när ni inte har egen majoritet. Varför inte till det näst största partiet, Moderaterna. För Ljusdalsbornas skull om inte annat.

Mer läsning

Annons