Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flera frågetecken kring företag som vill bygga vindkraft i Harsa

/
  • På Blacksåsberget och Bondarvsvallsberget i Harsa kommer snart elva vindkraftverk att byggas om företaget Vindmark får bestämma. Bilden visar en annan plats.

Företaget Vindmark Technologies AB vill bygga sammanlagt elva vindkraftverk på Bondarvsvallsberget och Blacksåsberget i Harsa. Det finns dock stora frågetecken kring vilken teknik som ska användas, var verken ska tillverkas och vad deras investerare egentligen har satsat sina pengar i.

Annons

Vindmark Technologies är ett litet företag som verkar inom forskning och utveckling. Företaget har en anställd, hade förra året en omsättning på 41 000 kronor och gjorde en förlust på 794 000 kronor.

Läs också: Vill bygga vindkraft i Järvsö

Bolaget ägs av Vindmark Group AB, som inte har någon egen verksamhet. I företagsgruppen ingår även Sjölunda vindkraftpark AB, som äger koncernens enda tillgång – ett vindkraftverk på Gotland som byggdes 2001, brann 2010 och sedan delvis ersattes. Det värderas i företagets bokföring till knappt tre miljoner kronor.

Läs också: Stor kritik på informationsmöte: "Det är vansinne att bygga vindkraft på Blacksås"

Den teknik som användes för att bygga snurran på Gotland utvecklades på 80- och 90-talet. Vindmark har via företagsköp tagit över delar av rättigheterna. Ett antal vindkraftverk ska på licens ha byggts i Kina på samma teknik.

Läs också: Hotet mot skidparadiset i Harsa: "Blir det ingen vindkraft så blir det ingen skidåkning"

Företaget vill dock skala upp konstruktionen till ett större kraftverk. Förra året fick företaget ett forskningsbidrag från Energimyndigheten på upp till 4,5 miljoner kronor för att färdigställa ritningsunderlag och patent. Målet enligt deras beslut är att efter det kunna testa en prototyp för framtida serieproduktion och fortsatt forskning.

Läs också: Ingen samsyn under samråd

Ett halvår efter Energimyndighetens beslut meddelade Almi Invest och Länsförsäkringar att de investerade sex miljoner kronor i företaget. Enligt deras pressmeddelande grundades deras beslut i att Energimyndigheten hade gått in med ett investeringsbidrag på upp till 20,8 miljoner kronor.

Men några sådana summor har inte lovats ut, enligt Andreas Gustafsson, som har handlagt ärendet på Energimyndigheten.

– Det var vad de sökte stöd för, men vi bestämde att vi i det här läget inte vill ge stöd till en demonstration av tekniken.

Läs också: Starka intressen påverkar politikernas vindkraftsbeslut: "Det är så mycket tyckande"

Bidraget på 4,5 miljoner ska gå till forskning, inte till någon investering, påpekar han.

– Det är inget investeringsbidrag för ett vindkraftverk över huvud taget, utan det ska kopplas till någon typ av utveckling och forskning.

Isabelle Waldenström, investment manager på Almi Invest, har dock fått information från företaget om att det handlar om upp till 20, 8 miljoner kronor från Energimyndigheten.

– Det beslut de fick var att de inte skulle få allt utbetalt i ett projekt, det skulle delas upp i delprojekt.

Men så ligger det inte till, enligt Andreas Gustafsson.

– Vad som händer efter beror helt på resultatet av den teknikutveckling som de håller på med just nu. Men vi har inte lovat att vi ska ge mer stöd i nästa fas även om de får väldigt bra resultat och vill gå vidare.

Läs också: Överklagat – Harsas fastighetsägare vill inte ha vindkraft på Blacksåsberget

En annan orsak till att Almi Invest har investerat i företaget är enligt Isabelle Waldenström att delar av Vindmarks teknik ska användas i de elva vindkraftverk som Vindmark har sökt bygglov för i Ljusdals kommun.

– Den här tekniken som de har utvecklat, med de överkritiska tornen, var en av anledningarna till att vi investerade. Tornen är smalare och högre än vanliga vindkraftverk, vilket gör att de kan optimera vindkapaciteten bättre än vad vanliga standardvindkraftverk gör.

Men enligt bygglovsansökan för Bondarvsvallsberget och Blacksåsberget är vindkraftverken endast 150 meter höga, betydligt lägre än exempelvis de över 200 meter höga verk som Ownpower har fått tillstånd att bygga på Kölvallen.

Företagets vd Lars Mattila svarar inte i telefon, men meddelar i mejl att företaget kommer att använda en kombination av Vindmarks teknologi och konventionell teknologi. Vad det innebär och hur mycket av deras teknik som i så fall kommer att användas svarar han inte på.

Läs också: (S) attackerar tjänstemän för vindkraftsärende: Vill hindra informationsmöte

Läs också: Tjänstemännen om (S)-attack: "Det är allvarliga anklagelser"

Enligt Andreas Gustafsson är det ett väldigt stort steg att bygga elva vindkraftverk på en teknik som inte har testats via en demonstationsanläggning först.

– Det är en stor ekonomisk risk om man bygger elva verk direkt för att testa. Vi kommer nog inte att bevilja pengar till ett sådant projekt, säger Andreas Gustafsson.

Enligt Isabelle Waldenström har Almi Invest också investerat i Vindmark för att de såg möjligheten till ökad sysselsättning i regionen.

– När byggloven är på plats är det deras plan att de på sikt ska ha all montering på plats i närområdet.

Men så verkar det inte bli inom överskådlig framtid. Vindkraftverken i de planerade parkerna i Harsaområdet ska enligt Lars Mattila upphandlas i Europa, USA eller Asien efter godkännande av byggloven.

"När det gäller aktuella projekt så kommer det att handla om konventionella vindkraftverk som inte tillverkas i Ljusdal", skriver han per mejl.

Vilka planer företaget egentligen har för en verksamhet i Ljusdal vill Lars Mattila inte avslöja.

"Vi kan inte diskutera frågan i media då det omfattar affärshemligheter", skriver han i mejl.

Annons