Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Flera älgar kan skjutas trots liten älgstam

Skadorna på tallungskogen ligger på en alldeles för hög nivå i Gävleborgs län. Skogsstyrelsen ska nu avgöra, med älgbetesinventeringen som underlag, hur många älgar som bör skjutas. Men Erik Matsson i Svenska Jägareförbundet, menar att ungtallens skador inte hör ihop med antalet älgar i området, utan att de i hög grad beror på hur skogsbruket bedrivs.

Annons

Målet är att skadenivån inte ska vara högre än två procent, men i norra Hälsingland har 23 procent av ungtallarna skadats.

Erik Matsson, jaktvårdskonsulent för Gävleborg, på uppdrag av Svenska Jägareförbundet, berättar att den inventeringsmetod Skogsstyrelsen använder för att avgöra hur många älgar som bör skjutas, är missvisande i det syftet.

Siffrorna i sig stämmer, med den metod man använt. Nästan var fjärde tall, bortsett från contortatallen, är skadad på grund av älgbete i norra Hälsinglands skogar. Men skadorna beror inte på ett överflöd av älgar, förklarar Erik Matsson.

– På sina håll är det ganska lite älg i år egentligen. Man bör tänka sig för när man röjer skogarna att spara på det älgen äter. När man har röjt bort det som de äter ger de ju sig på tallen i stället.

Han berättar att älgstammens storlek och skadorna på ungtallen inte hör ihop, utan att det beror på människans sätt att bedriva skogsbruket på.

– Man bör se över hur man förvaltar skogen, det är den springande punkten i det hela. Man tar bort maten för älgen och då måste den ju äta den mat som finns. Rönn och asp är egentligen favoriterna, men man avverkar mycket sådana träd.

Erik Matsson menar att skadeinventeringen dessutom inte är ett tillräcklig som redskap:

– Skadeinventeringen kan inte ensamt användas för att förvalta älgstammen. Även inventering av älgstammens storlek genom exempelvis spillningsinventeringar är viktiga. Man måste skapa sig en helhetssyn av skog- och älginventeringar tillsammans med historiska data från älgobservationer och avskjutningsstatistik.