Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fler fack för framtiden

/
  • Familjen Leek i Stugsund har anammat det här med sopsortering. Efter ork och förmåga ser de till att sortera in rätt i familjen

Att vi sopsorterar ger vinster både för miljön och ekonomin. Insatsen är ett eget engagemang som ibland får kämpa med samvetet, latmasken och praktiska frågor. Hos familjen Leek i Stugsund hamnar avfallet, oftast, där det hör hemma.

Annons

Förr var soptippen slutstation för mycket av de vi konsumerade. Så är det inte längre. I toppen av listan på våra åtgärder för att minska mängden avfall ligger källsortering/avfallssortering, långt före åtgärder som att kompostera, samåka, återbruka, minska konsumtionen eller köpa storpack. Det visar en undersökning som Avfall Sverige presenterade i höstas.

2012 är avfall en resurs i ett allt mer utvecklat återvinningssystem. Vi konsumerar mer men återvinner också mer energi och material än tidigare. Statistik från Söderhamn Nära visar att det 2011 återvanns 2 300 ton hushållsavfall (förpackningar från återvinningsstationer) i Söderhamn jämfört med 950 ton 1993. I vardagen syns det på andra sätt. Till exempel genom behållare för batterier, glas och plast, som hos familjen Leek i Stugsund. Där har pappa Magnus, mamma Maria och barnen Anton, 6, och Tyra, 3, fått in sortering i vardagen.

– Jag har nog alltid sorterat i liten skala, ända sedan jag flyttade hemifrån. Jag har nog alltid varit lite miljömedveten, mamma och pappa hakade på tidigt, säger Maria.

Före jul blev hon klar med sin utbildning till förskolelärare med naturinriktning. I en av de sista kurserna ingick just sopsortering och en uppgift var att dissekera sina egna hushållssopor under en vecka. Lärorikt, berättar Maria, som gärna i sitt yrke gärna inspirerar nästa generation att tänka miljömedvetet.

– Tanken är att plocka in det i undervisningen. Jag vill påverka åt det bästa hållet. Vi får hoppas att de smittar av sig på våra egna barn också.

Tyra har inte riktigt snappat upp sorteringsordningen än, men Anton berättar att han redan fått kunskap om sortering även genom skolan. Bland annat genom att plocka skräp på skolgården och genom spel på datorn.

– I ett spel är det en gubbe som står på en balkong och ska slänga saker och man har tid på sig. Det gäller att slänga i rätt lådor, säger Anton, som visar att han snappat upp en hel del.

Han prickar in rätt svar för äggpaketet (kartong), reklamblad (papper), men stupar på kuvert, som ska brännas med brännbart. Sortering är inte helt lätt, ens för en någorlunda påläst vuxen. Magnus tar fram "sorteringscentralen" från IKEA, en sådan som numera finns på många varuhus och konstaterar att det återstår en sorteringsrunda till för glasen innan de landar med ett krasch i en vit alternativt grön igloo. Ju mer sortering förfinas, desto mer måste hushållen hålla reda på. Avfallsbranschen satsar mycket på information men ändå anger 44% av de tillfrågade i Avfall Sveriges undersökning att de skulle kunna tänka sig slänga mindre avfall om de hade tillgång till mer information.

Ibland blir det fel.

– Man ska absolut inte tro att vi är fläckfria, säger Magnus.

– Ibland går man in på nätet och kollar. De kan vara om man står där med något udda som man inte slängt tidigare, lägger Maria till.

Och bland får gnistan ge vika för orken.

En champinjonburk som åker i soporna blir Magnus exempel inifrån huset i Stugsund. Ett annat exempel sorterar Leeks in i facket "ren slöhet".

– Det är inte alltid sorteringen i sig som är jobbig, utan att lämna av det. Man orkar helt enkelt inte åka med det, säger Maria.

I Söderhamns kommun finns 26 återvinningsstationer, 27 med Långtå inkluderat. Det är en bra täthet jämfört med andra kommuner, enligt Christina Åström, renhållningschef hos Söderhamn Nära. Söderhamnsborna har lärt sig hitta till sina stationer för att sortera ut sånt som kan tas till vara och gå ett eller flera varv till för att ge nya produkter eller energi. 2001 vägde man in drygt 1 500 ton grovavfall på återvinningscentralen Långtå, 2011 hade den siffran mer än fördubblats.

– Det har ökat, folk har vant sig vid att sortera ut. Vi har våra stationer på strategiska platser och ambitionen är att de ska vara bra tömning så att det inte blir ett irritationsmoment, säger Christina Åström.

Men bra kan alltid bli bättre. En så kallad plockanalys som gjorde för några år sedan, där avfall gås igenom, visade att de finns en del kvar att göra. Runt 30 procent av förpackningarna låg i gröna tunnan och inte i sorterade kärl. För flerfamiljshus finns potential för effektivare sortering. Söderhamns Nära erbjuder insamlingsvagnar för farligt avfall, med gratis hämtning. Det ingår i renhållningsavgiften för privata hushåll, precis som lämning av avfall på Långtå.

Förutom miljövinsten finns andra morötter för den ekonomisk sinnade sorteraren. Även pengar har ett kretslopp. Den egna tunnan fylls långsammare och för kommunen kommer pengar tillbaka i retur för det återvunna avfall som skickas vidare. 1999 var det inte mycket av de 15 000 ton avfall som kom till Långtå som vände ut igen. Det mesta gick till deponi, det vill säga tippen. 2011 deponeras cirka 1 000 ton av de totalt 25 000 ton som kommer in genom grindarna.

Flit och peng istället för slit och släng.

– En dramatisk förändring. Ju mindre vi lägger i gröna tunnan desto bättre. Vi kan spara miljoner på att sortera ut till exempel förpackningar, säger Christina Åström.

Hos familjen Leek i Stugsund fortsätter man att sortera och i väntan på en ny utmaning och möjlighet: att sortera matavfallet. En investering i framtiden där insatsen är en ansträngning och samma renhållningsavgift som nu.

– Man får bita i det sura äpplet, säger Magnus Leek, som snart får ett par kärl till att pricka rätt i.

Snart utses några testområden som blir först i med något som redan görs i mer än hälften av Sveriges kommuner. Tusentals familjer kämpar på med framtiden och en drös sorteringskärl för ögonen. Familjen Leek tycker att det är värt det.

– Det är positivt om det fungerar som det ska. Men vissa litar nog inte på att det sorterade tas tillvara. De kommer nog inte att ta itu med det ute vid sopstationerna och då är allt jobb i onödan, säger Maria Leek och siar om framtiden.

– Jag tror att det blir antingen eller. Vi sorterar ännu mer och återanvänder mer eller så slår vi bakut och säger: stopp och belägg, nu räcker det.

En kundundersökning visar att nöjdheten är bra bland Söderhamn Näras kunder och bäst betyg fick Långtå. Renhållningschefen ser en framtid där återvinningsstationerna fortsätter att dra miljömedvetna medborgare till sig, när hon siar från sin kant.

– Det finns sätt att göra det bekvämt för den enskilde. En del sätt är väldigt bekväma men också dyra och det beror på vad man vill betala för sortering. Kanske räcker det med att ställena ligger ganska nära. Jag tror att det blir så att vi utökar insamlingsställena och att de kanske ser lite annorlunda ut än i dag, säger Christina Åström.

Mer läsning

Annons