Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Fartfylld scoutträff i Hede

Barn och ungdomar i gemenskap, tillsammans ute i naturen och utan telefoner. När scouterna träffas råder mobilförbud. I stället ligger fokus på att ha roligt tillsammans.

Annons

Termometern pekade på dryga femton minusgrader när Rogstascouterna samlades uppe vid Hedebacken i Hudiksvall. Thomas Danell, en av sammanlagt sex ledare, välkomnade sina adepter med en härligt värmande brasa i den krispiga vinterkvällen.

– Kylan skrämmer inte en scout, säger Thomas Danell och sätter kaffepettern för kok på grillgallret.

Och mycket riktigt, när klockan slagit 18 dyker ett tjugotal barn upp i blandade åldrar, med madrasser och snowracers i släptåg.

– Ikväll ska det bli åka av, säger en kille på en tvärhand hög och piper iväg mot toppen av backen.

Han får strax följe av de andra barnen. Och nog blir det åka av. De glatta, färgglada gummidynorna ger en respektingivande och nästintill okontrollerbar fart, och barnen far nästan in i farstukvisten på Hedestugan. Anton Larsson och Fredrik Nordenstål tar det däremot betydligt lugnare och bromsar sig ner på sina snowracers.

Rogstascouterna träffas ett par gånger i veckan på Ingsta kapell, beroende på ålder, och kommer från både innerstan och landsbygden. Hur länge det bedrivits scoutverksamhet på Ingsta kapell har ledarna inga exakta uppgifter på.

– Men alla gånger från 1940-talet, menar ledaren Viktor Ramsin.

Grundsyftet med verksamheten är ungefär densamma som det alltid varit inom scouterna. Nämligen att barn och ungdomar i gemenskap med andra, ska få möjlighet att komma ut i skog och mark.

– Det är nog ännu viktigare nu när många hänger framför datorer och smartphones, menar Thomas Danell och får medhåll av Viktor Ramsin, som själv anser att han behöver rensa hjärnan efter sitt dagliga datajobb.

På träffarna råder totalt mobilförbud.

– Man får ju ha mobilen med sig, men den måste vara avstängd. Jag tycker det är bra även om det är lite annorlunda, menar Maja Svensson, och tillägger:

– Alla ledare är schyssta, speciellt Thomas. Han är stark och brukar vända upp och ner på oss ibland när vi kommer. Annars gillar jag hajkerna mest.

– Fast då snarkar ju killarna så mycket att vi tjejer knappt kan sova, suckar Ella Bergström.

Hajkerna återkommer med jämna mellanrum under året. I somras arrangerades en kanottur ut till Bålsön där Rogstasälarna, som gruppen heter, övernattade i tält. Och vintertid har de sovits i bivacker, grävda snögrottor, vilket självklart varit både mysigt och spännande.

Tolvåriga Waldemar Bergström från Via tycker mycket om att vara ute i skog och mark. Och bland det bästa han fått lära sig under sina två scoutår är att binda knopar.

– Jag kan flera såsom timmerstek, pålstek och dubbelt halvslag.

Eftersom föreningen i Ingsta sorterar under Baptistkyrkan, finns de kristna värderingarna förstås i bakgrunden.

– Jo, så är det även om det kanske inte är uttalat, men scoutbönen läser vi tillsammans varje gång, berättar ledarna.

Som gammal scout är det lätt att bli nostalgisk när varmkorven läggs på grill och scoutkåporna hasas fram ur ryggsäckarna. Slutligen erbjuds ett par lätt sotiga korvar med svarta bubblor. Det är inte mycket som slår en välgrillad korv och kopp kokkaffe under en stjärnklar vinterhimmel.