Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Få slutna vårdplatser kräver bra öppenvård

/
  • Erna-Britt Nordström och Madeleine Hansback har jobbat länge inom psykiatrin. Ett akutintag och en vassare vårdkedja står på deras önskelista.

Ungefär 2,5 procent av hälsingarna har under sin livstid kontakt med psykiatriska specialistvården.

Primärvården tar emot betydligt fler.

Och allt fler unga vuxna söker hjälp inom psykiatrin.

Annons

Utvecklingen inom psykiatrin är inne i en ganska dynamisk period, tycker kvalitetssamordnare Erna-Britt Nordström, Hudiksvall.

Och det finns förbättringsområden inom vuxenpsykiatrin.

Vårdkedjan kan vässas, och det är viktigt eftersom vårdplatserna är få. Och det behövs bra vård för den växande skaran unga som vänder sig till psykiatrin med sina depressioner och sin ångest.

– Patienterna måste bli mer delaktiga i vården. Då ökar deras ansvar och förväntningarna på vården blir mer realistisk, säger Erna-Britt Nordström.

Frågan om antalet vårdplatser är ständigt aktuell. Psykiatrin i Hälsingland har två slutna vårdavdelningar med sammanlagt 28 vårdplatser. Bara ett län i Sverige har färre vårdplatser per invånare än vuxenpsykiatrin i Gävleborg

Dessa vårdplatser är en absolut nödvändighet när till exempel när människor i djup depression är självmordsbenägna och riskerar att skada sig.

– Men det är innehållet i själva vården som är viktigast, säger hon.

I dagens vård handlar det om att få behandling och bli frisk i sin vardagsmiljö, och där ska den psykiatriska öppenvården ha nyckelrollen.

– Ett respektfullt och värdigt bemötande är absolut nödvändigt för att patienterna ska kunna återhämta sig.

Hon pratar gärna om återhämtningen. Att man kanske inte blir helt fri från sina symptom, men att man kan lära sig ett nytt sätt att hantera sina problem och se på sin livssituation,

– Man kan komma tillbaka till ett liv som är väl så bra.

Den psykiatriska slutenvården har efter "Psykädelreformen" 1995 förändrats till att bli akut korttidsvård. Tiden då "kronikerna" i princip bodde på de stora mentalsjukhusen är borta sedan länge. Tömningen av de stora mentalsjukhusen påbörjades redan under 1970-talet.

I dag ligger vårdtiderna på de slutna vårdavdelningarna på 10-12 dagar i snitt. Då är huvuduppgiften att minska symptomen och balansera patienten. Sedan tar öppenvården över.

Trycket på de slutna vårdavdelningarna är ganska hårt.

Att de två vårdavdelningarna ligger i olika hus, gör det inte enklare.

Överbeläggningar är vanligare än underbeläggningar. Och vårdplatserna används även för opiatmissbrukare från Hudiksvall som ska avgiftas och styras in på ersättningspreparat (till exempel suboxene) i stället för narkotika. Patienter som får ETC-behandling (elchocker) sköts också av slutenvården.

– Den behandlingen har fått en renässans. Vi har flera sådana patienter dagligen.

Nu väntar alla på att "Psykiatrins hus" ska bli verklighet. Landstinget satsar 40 miljoner kronor på att bygga om ett av husen på sjukhusområdet som ska rymma de bägge avdelningarna samt öppenvården för vuxenpsyk och barnpsyk.

All ECT-behandling ska skötas därifrån och det ska även finnas en bättre buffert för överbeläggningar.

– Den möjligheten vill vi ha, säger Madeleine Hansback, chef för psykosavdelningen.

Våren 2011 ska det vara klart, enligt planerna.

De allra största psykiska sjukdomarna är depressioner och ångest.

Och det finns alltid självmordsbenägna och andra som behöver akut vård.

Smärtan under en blytung ångestattack kan liknas vid en massiv hjärtinfarkt, och det är inte alltid denna attack kommer under kontorstid.

Hälsingland saknar en jourmottagning som är öppen på nätter och helger

Madeleine Hansback önskar att det fanns en.

Men det går alltid att ringa rådgivningstelefonen dygnet runt. Den öppnades i januari år och bemannas av sjuksköterskor.

– Vi har tagit emot 2 000 samtal sedan starten. Tack vare den har vi räddat flera liv. När läget har varit riktigt illa har vi ringt in polis och ambulans till personerna som har ringt till oss, säger hon.

Kanske kunde fler räddas om det fanns ett akutintag.

Bristen på utbildade psykiatriker lider hela Sverige av. Gävleborg är inget undantag.

– Men snart får vi ett tillskott på nyutbildade kvinnliga psykiatriker, säger Erna-Britt Nordström.

Mer läsning

Annons