Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Få överraskningar i regeringen Reinfeldt 2.0

/

Ett efter ett läste statsminister Fredrik Reinfeldt upp namnen på statsråden och departementen som de ska arbeta vid. Sju namn var nya. Fyra fick gå. Och några fick nya uppgifter.
Snabbt bekräftades också uppgifterna om att förhandlingarna mellan allianspartierna har varit mycket hårda.

Annons

Tack och lov har de tre mindre allianspartierna klarat att stå upp ganska så bra i förhandlingarna. Moderaterna får förvisso ytterligare två statsråd, men C, FP och KD behåller samtidigt det antal som partierna hade under den förra mandatperioden. Det betyder fyra var åt C och FP medan KD får tre.

Däremot kan man fundera lite över hur de tre mindre partierna har valt att prioritera då de förhandlat. Centerpartiet lyckas behålla tre poster som departementschefer, medan Folkpartiet nu bara har en sedan integrations- och jämställdhetsdepartementet lösts upp.

Antingen beror det på att Folkpartiet förhandlat dåligt eller så har partiet fått plikta något för att FP faktiskt också, genom Cecilia Malmström, innehar posten som Sveriges EU-kommissionär.

Jan Björklund får trösta sig med att han utöver utbildningsminister även blir vice statsminister, i kraft av att FP nu är näst största alliansparti.

Däremot får Tobias Krantz lämna regeringen. Nyamko Sabuni tar plats i utbildningsdepartementet medan nyss avgångne partisekreteraren Erik Ullenhag blir ny integrationsminister på arbetsmarknadsdepartementet.

Kristdemokratern hade redan tidigare bara en departementschef, Socialminister Göran Hägglund, men får alla sina tre ministrar samlade under samma departement eftersom Mats Odell får lämna som kommun- och finansmarknadsminister och ersätts av Stefan Attefall som blir civil- och bostadsminister på socialdepartementet.

Centerpartiet får anses kunna vara nöjda med utfallet av förhandlingarna. Maud Olofsson fortsätter som näringsminister. Andreas Carlgren fortsätter som miljöminister. Och Eskil Erlandsson får även han fortsätta som departementschef, men inte jordbruksminister. I stället kommer han framöver att vara landsbygdsminister och basa över det nyinrättade landsbygdsdepartementet. Vilken skillnaden blir får framtiden utvisa.

Centerpartiet tvingas förvisso lämna ifrån sig uppdraget som infrastrukturminister till Moderaterna. I stället för Åsa Torstensson blir det Catharina Elmsäter-Svärd som ska styra över infrastrukturen. Det här grämer säkert centerpartisterna eftersom de har slagits hårt för de satsningar som nu ska genomföras, och som Moderaterna kommer att kunna skörda frukterna av.

In som ny C-minister kliver Anna-Karin Hatt, som blir IT- och regionminister samt biträdande näringsminister. Därmed kommer Hatt att även framöver arbeta väldigt nära Maud Olofsson.

En del har menat att det skulle vara en överraskning att Hatt tog plats i regeringen, men det bygger i så fall på okunskap. Hatt har länge haft ett stort förtroende hos Olofsson.

Maud Olofsson har med det här agerandet krattat manegen för såväl Andreas Carlgren som Anna-Karin Hatt. Det är ingen hemlighet att Olofsson gärna vill att någon av dem tar över som partiledare efter henne. Nu får de båda chansen att visa upp vad de går för inför svenska folket och partiets medlemmar.

Det var på hela taget väldigt ont om överraskningar. Reinfeldt brände sig troligen ganska ordentligt för fyra år sedan. Den enda egentliga överraskningen var Peter Norman som utsågs till finansmarknadsminister. Han blev medlem i Moderaterna för bara några få dagar sedan.

Men Anders Borg litar på honom. Och det var det enda som spelade någon som helst roll.

Mer läsning

Annons