Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett nödvändigt faktum att applådera

Under det svenska EU-ordförandeskapet har frågan om antibiotikaresistens lyfts upp på agendan. Ett faktum långt ifrån lika omskrivet som exempelvis klimatmötet i Köpenhamn. Men precis lika viktigt.

Annons

Att regeringen Reinfeldt bidragit till att göra resistensfrågan till en prioriterad fråga är oerhört viktigt och ett faktum att applådera. Resistensutvecklingen klassas i dag av WHO som ett av vår tids största hälsohot, men är trots detta ett plågsamt negligerat problem politiskt. Något regeringen Reinfeldt alltså valt att försöka förändra.

I onsdags lämnade regeringen besked om att Reinfeldts möte med Barack Obama resulterat i ett löfte om en gemensam arbetsgrupp för antibiotikafrågor. Det är ett viktigt steg framåt i det globala arbetet mot antibiotikaresistens. Ett steg som dock tyvärr gick tämligen obemärkt förbi i medierna.

Att EU och USA nu gör gemensam sak på området är avgörande. Det innebär att två starka röster förenas för att förhoppningsvis motivera och stimulera till ett nödvändigt globalt politiskt samarbete som tyvärr ännu bara är i uppstartsfasen. Trots att det börjar bli bråttom.

Spridningen av de multiresistenta bakterierna är i dag så långt gången att den uppfyller kraven för att klassas som en pandemi. Det kräver kraftfulla politiska beslut och en större medvetenhet om problemet. Att stoppa resistensutvecklingen går inte. Vi kan däremot fortfarande bromsa den. Men situationen börjar bli akut.

Men problematiken är både komplex och svårlöst.

I dag ser vi nästan inte någon forskning inom läkemedelindustrin som syftar till att ta fram nya former av antibiotika. Med en resistensutveckling på ständig frammarsch riskerar läkemedlen ha förlorat i verkning redan innan de hunnit ut på marknaden.

Eftersom det dessutom handlar om läkemedel som i möjligaste mån skall ransoneras för att minska resistensutvecklingen innebär detta att de ekonomiska incitamenten för att utveckla nya typer av antibiotika är ytterst svaga. Därför krävs också politiska initiativ som stimulerar läkemedelsindustrin till nödvändig forskning och produktion på området. Det ansvaret kommer nämligen inte läkemedelsindustrin ta på egen hand.

Tillgången till antibiotika och utskrivningen av läkemedel är ett annat problemområde. I dag skrivs exempelvis antibiotika ut felaktigt mot virusinfektioner som inte kan botas med hjälp av antibiotika. För att minska användningen av antibiotika krävs tydligare riktlinjer, bättre provtagning och en ökad medvetenhet även inom vården kring resistensutvecklingen och hur denna skall kunna motverkas.

Men det krävs också en förändrad antibiotikaanvändning bland världens bönder. Vill vi ha fungerande antibiotika kan inte grisar och nötkreatur matas med antibiotika. Mat skall inte ge oss en bonuskur antibiotika.

Veckans besked om en arbetsgrupp är därför inte bara positivt. Det är nödvändigt.

Men det räcker inte för att bromsa utvecklingen. Det är bara ett första viktigt steg av många som måste tas.

Jenny Wennberg

Mer läsning

Annons