Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ett ben i myllan – ett i tekniken

En modern landsbygd behövs för en ny suveränitet över vår mat, för att klara klimatutmaningarna och för att åtgärda bristen på biologisk mångfald, skriver artikelförfattarna som rubricerar sin idé som bredbandsbullerbyar.

Sex forskare skrev i DN-debatt den 25 april att Sverige behöver ett nytt miljonprogram. För att klara vår tids stora utmaningar som integration, tillväxt och hållbarhet handlar det om att få ännu fler att bo i städerna. Vi argumenterar för det omvända miljonprogrammet, där stadens medborgare väljer att flytta till den moderna landsbygden.

Städerna försörjs av mycket stora landområden som brukas så att klimatgaser och biologisk enfald gynnas. Genom de fossila utsläppen har vi en gigantisk skuld till jorden som innebär att vi måste binda kol ur atmosfären ner i våra jordar. Modernt jordbruk gör tvärt om. I dag pressas många nyanlända samman i stadens överfyllda och problemtyngda områden. Hur kan sex sakkunniga i hållbarhet ens tänka tanken att staden är framtiden? Alla kan inte bo i staden även om många tycks tro det.

Att skapa nya sammanhållna byar där arbete och boende förenas är framtiden. Vi har en vision om levande bygder som lockar stadens medborgare och många av de nya medborgare som de stora flyktingströmmarna leder till. Att skapa nya sammanhållna byar där arbete och boende återigen förenas är framtiden för många. Vi har inte en tanke på att landsbygden ska räddas. I stället är den hållbara staden beroende av en hållbar landsbygd.

En modern landsbygd behövs för en ny suveränitet över vår mat, för att klara klimatutmaningarna och för att åtgärda bristen på biologisk mångfald. Den extremt billiga energin har fört oss till randen av totala globala miljökatastrofer och invaggat oss i vanföreställningen att staden är norm, att det är smart att lägga ner våra lantbruk och köpa köttet från Pampas vidder.

Vi arbetar med ett ansvarsfullt jordbrukande med intakta relationer från mikroorganismerna i jorden till den som förnöjsamt tuggar i sig det välstekta fåret, det vi kallar för relationsmat. Vi binder kol i markerna genom smarta beten. Vi odlar mångfalden genom djurens betande i skog och mark. Vi utvecklar hållbara system för landbaserad odling av fisk och skaldjur. Vi producerar mat som människorna kan lita på. Mat som är god, nyttig och samtidigt gör nytta.

Vi bygger hållbara agrara samhällen där produktion av mat och lokala energilösningar är centralt. Det handlar också om att lyfta fram alla möjligheter som delningsekonomin, digitalisering och automation skapar för landsbygdens entreprenörer. Denna utveckling handlar inte om gröna vågen-tänkande utan om affärsmässighet och hållbar utveckling. Vi arbetar med byn där den traditionella tysta kunskapen möter fronten i digital och teknologisk utveckling, där träslöjdaren möter 3D-printrar som producerar högteknologiska individanpassade armproteser.

Bredbandsbullerbyar är vår beteckning. Den handlar om att bygga miniurbana miljöer på landsbygden, såväl väldigt långt bort från allt, som nära städerna. Där ska man kunna jobba uppkopplat, med morotslandet, blåbärsskogen eller betesmarkerna i ryggen. Där finns gemensamma arbetsplatser och mötesplatser som bykafé och bypub; helt enkelt levande byar som det var före laga skiftet – en aktiv by med engagerade medborgare, levande mötesplatser och uppkopplade arbetsplatser, med ena benet i myllan och den andra i det globala digitala samhället.

Aram Afsahi,

vd Kunskapsbolaget Integra

Urban Laurin

fil.dr. i statsvetenskap

Thorsten Laxvik

lantbrukare

Matilda Olstorpe

docent i mikrobiologi, SLU och vd i Vegafish

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel