Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Enån exempel på lyckad restaurering av vattendrag: "Bevisat att åtgärderna fungerar"

Enån är ett av de vattendrag som Ljusdals kommun har åtgärdat medan arbetet med fiskevårdsplanen har pågått. Resultatet har varit lyckat. Elprovfiske visar att antalet vandrande fiskar ökar i ån.

Vi står på en bro nära Enåns mynning, där vattendraget förenar sig med Ljusnan. Vattnet forsar fram under oss, och studsar längs vägen över stenar i olika storlekar.

Läs också: En fiskevårdsplan för Ljusdals kommun är klar – vill ha friska och sunda vattendrag

Just dessa stenar har varit viktiga för att återställa en naturlig miljö i ån.

Liksom de flesta av de större vattendragen som rinner in i Ljusnan har Enån använts som flottled för att forsla timret från skogarna till sågverken som låg nere i älvdalen. För att underlätta den transporten rensades stenar och träd bort, något som fortfarande syns på sidorna av åar och älvar, där stenar har lagts i stora stenkistor eller ledarmar.

– Det vi har gjort är att vi har återställt vattendraget efter flottledsrensningarna. Det som gäller då är att i första hand ta tillbaka stenen som är urplockad, säger fiskekonsulenten Peter Hallgren.

Förutom att lägga tillbaka stenar och grus i vattendragen görs efterforskning på hur vattenfåran har sett innan den rensades för flottning.

– Den kan ha varit mycket bredare än vad den är idag. Det innebär att man kan få gå in med grävmaskin och öppna upp olika strandzoner för att få in vatten. På det viset får man en större vattenfylld yta i vattendraget. Det innebär större produktion av insekter och i förlängningen större produktion av fisk.

Genom att det är stora stenar och mycket material som ska tillbaks till vattnet används ofta stora grävmaskiner som går ut i vattnet, tar sten från kanterna och lägger tillbaka i ån.

Läs också: Här bäddas för storöring

– Sedan är det på ett visst sätt vi lägger tillbaka stenen. Vi gräver i vattendraget för att få upp strukturer i bottnarna. Ofta är bottnarna ganska släta efter att man har flottat timret. Det är ingen bra miljö vare sig för fisk eller annan fauna.

Stenarna har flera funktioner. De används som skydd eller utgångsläge för fisken när den söker föda. Grus och stenar är viktiga för att fisken ska kunna leka och reproducera sig. Stenar skapar också turbulens på vattnet.

– Det uppfattar fisken som ett skydd och det ger syresättning av vattnet, säger Peter Hallgren.

Han berättar att en viktig del man i flottledsrensade vatten också är att det saknas ved, alltså döda träd.

– För att få en bättre miljö lägger vi även tillbaka träd.

Läs också: Så vill skogsbolag vill hjälpa rödlistad art

Och resultatet har inte låtit vänta på sig i Enån. Elprovfiske, då fiskarna bedövas, mäts och räknas innan de släpps tillbaka igen, visar att fler öringar nu simmar i vattnen. Man har också sett stora lekvandrande fiskar på ställen där de inte har funnits innan restaureringarna.

– Där har vi bevisat att de här åtgärderna fungerar i praktiken. Det är klarlagt att det här är rätt metod att jobba med, säger Peter Hallgren.

Den fiskart som har blivit mest missgynnad av flottledsrensningar och vattenhinder i vattendragen är öring.

– Det är den som har fått stryka på foten och andra arter har kunnat etablera sig istället. Så det är öringen vi ser största resultatet på, att den ökar. Även harr i de vattendrag de finns.

Läs också: Förbjuder vissa typer av fiske – vill rädda storvuxen öring i Ljusdals sjöar