Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En vriden succé

Rejäla skrattsalvor och hyllande applåder efter föreställningen.

Succén blev total när Småstadsliv intog Kulturens hus i Söderhamn.

Annons

En kvart innan föreställningen ska börja är Röda rummet välfyllt. Bakom kulisserna ägnar sig Christer Johansson och Christian Wallin åt de sista förberedelserna. Sminket ska på och snart sitter också kjolarna som de ska. Ombytena under showen är många och ett 15-tal olika utstyrslar ligger uppradade längs väggen.

– Nu börjar det slå på lite och adrenalinet pumpar runt. Det ska det göra, säger Christer Johansson.

Tillsammans med resten av skådespelarna beger de sig en trappa upp för den avslutande ringen. Gänget håller om varandra och Christer Johansson kör ett peptalk hämtat från hockeyns värld.

– Åk mycket skridskor och var inte rädda för att gå på mål. Nu kör vi, säger han och energin fyller rummet.

Det är också en energi som ensemblen tar med sig ut på scenen. Tempot är högt från första stund och de skruvade karaktärerna avlöser varandra. Gänget behöver knappt visa sig på scen innan de första skratten fyller salongen.

Det är en ganska barnslig och stundtals vulgär humör som Småstadsliv bjuder på. De ofta vardagliga situationerna som spelas upp kryddas till extremitet med tvistar och både väntade och oväntade skämt. Och det råder ingen tvekan om att det går hem. Publiken vrider sig ofta i skratt och applåderna avlöser varandra mellan scenbytena.

När sedan Christer Johanssons karaktär Stånk-Tommy entrar scenen möts han av applåder och skratt redan innan han ens kört sin första replik. Och det är väl också Stånk-Tommy som är den mest energiska karaktären i hela föreställningen.

Städtanterna Agneta och Johanna är två andra karaktärer som älskas av publiken. Johanna som är trött på sin strulande karl och Agneta som nybliven singel letar efter en karl att dela sängen med. Dessa, och många fler, tvistade karaktärer får Relf och Lena Andersson brottas med. De är paret som flyttat till småstaden för att driva krogen Små Sölve. På vägen får de tidigare storstadsborna tampas med en orangeklädd och galen mekaniker, dansfixande män och småkåta städtanter.

En viss del av improvisation förekommer i föreställningen, någonting som gör att inte ens skådespelarna ibland är beredda på vad som händer på scenen.

– Det är lika spännande för oss som för publiken att se vad som händer under kvällen, säger Christer Johansson.

Improvisationen är någonting som Henrik Jacobsson i publiken får smaka på i slutet av andra akten. Från sin plats på första raden uppmärksammas han av Agneta, som ber honom hålla blicken på ögonnivå och kallar Henrik Jacobsson för "en jävla kåtpöjk". Men offret var ändå inte helt oförberedd på det hela.

– Jag känner de sedan tidigare så jag var lite medveten om det där. Och de vet att jag bjuder på mig själv, säger Henrik Jacobsson med ett skratt.

Annons