Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En världsunik mix av offentligt och privat

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) har startat ett forskningsprojekt om "Konkurrensens konsekvenser - vad händer med svensk välfärd"? Projektet presenterades vid ett seminarium i Stockholm för några dagar sedan.

Annons

Jag har ett praktiskt/politiskt intresse i de här frågorna. Dels har jag varit riksdagsledamot och kommunpolitiker och jag är politisk redaktör inom den Socialdemokratiska sfären. Dels har jag varit aktiv inom privat missbruksvård, engagerat mig i privata sjukvårdsföretag och haft flera olika uppdrag inom friskolesektorn.

Saken handlar om detta:

Under de senaste tjugo åren har den svenska välfärdsmodellen förändrats radikalt. Privata utförare inom vård/skola/omsorgssektorerna har släppts fram i stor skala. Samtidigt har medborgarnas möjligheter att välja mellan olika leverantörer ökat dramatiskt.

Utvecklingen kan ses som en syntes av den tidigare hårda konflikten mellan nyliberala krav på privatiseringar och den traditionella socialdemokratins vakthållande av offentliga välfärdsmonopol.

Syntesen är en förmodligen världsunik mix av offentliga och privata drivkrafter. Regelrätta privatiseringar har i allt väsentligt hållits borta. (Ett resultat av friskolereformen var t ex att de gamla privatskolorna fick lägga ned) Den växande mängden av privata välfärdsföretag erbjuder tjänster som svarar mot en skattefinansierad efterfrågan.

Det politiska systemet sätter enväldigt prislappar på tjänster som grundskolestudier och vårdcentralsbesök. Människor som väljer den ena eller andra skolan eller vårdcentralen har med sig ersättningen när de kliver in genom dörren till den leverantör som de valt.

Företag med god effektivitet, hög kvalitet och stort kundtycke kan generera ekonomiska vinster inom systemets ram. I allt väsentligt en utmärkt modell i mina ögon. Men visst finns det ett stort behov av utveckling.

Även om SNS forskningsprojekt genomsyras av en småtrist och negativ tendens så är jag säker på att forskarnas insatser på sikt kommer att bidra till angelägna förbättringar.

Regelverken behöver förnyas, ersättningssystemen bör bli mer kostnadspressande och öppna kvalitetsjämförelser behövs mellan alla olika former av skattefinansierade verksamheter.

Mer läsning

Annons