Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En halv miljon i bygdemedel kan försvinna

Ljusdals kommun kan förlora en halv miljon kronor i bygdeavgiftsmedel från och med nästa år. Pengar som idag går till utveckling av bygderna, ska istället satsas på att förbättra vattenkvaliteten. Det blir verklighet om Miljödepartementets förslag om förändringar i användningen av medlen går igenom.

Annons

I de kommuner som har vattenkraft kan de som drabbas ansöka om pengar för den skada som verksamheten orsakar på miljön. De så kallade bygdeavgiftsmedlen har fram till nu betalats ut i syfte att ersätta och förebygga skador, men också för att användas till investeringar som främjar näringsliv och service i bygden.

I en utredning som gjorts på uppdrag av Miljödepartementet menar man att bara en obetydlig del av pengarna används för vattenmiljön och föreslår därför att medlen i första hand ska satsas på vattenvårdande åtgärder.

- Förändringen skulle innebära att förutsättningarna för att satsa på lokal utveckling på mindre orter skulle bli sämre, säger Tommy Swahn, internationell rådgivare på Ljusdals kommun.

I kommunen betalas omkring en halv miljon kronor årligen ut till flera byaråd. Pengarna används bland annat till underhåll av fiskevårdsområden, småskalig besöksnäring och vandringsleder i anslutning till berörda vattendrag. Om det nya förslaget går igenom tror Tommy Swahn att pengarna redan från och med nästa år kan dras in för att istället satsas på vattenmiljön.

- Kraftbolagen borde ta sitt ansvar istället, de skulle kunna betala pengarna som behövs för att åtgärda exempelvis försurade vattendrag, säger han.

I Sverige betalas 113 miljoner kronor ut i bygdeavgiftsmedel per år. En instans som årligen får bygdeavgiftsmedel är den ideella föreningen Färilarådet. I år har trettio tusen kronor betalats ut vilka har använts till att rusta upp vandringsleder längs med Ljusnan och ta fram broschyr- och informationsmaterial. Viveka Ståbi, styrelseordförande för Färilarådet är skeptisk till förslaget.

- Så lite möjligheter som bygderna har så är varje indragning kännbart. Det är oftast inte stora pengar, men väldigt betydelsefulla, säger hon.

Mer läsning

Annons