Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"En annan prinsessa född"

Ibland gör nyheter ont. Ibland följer de med dig oavsett vart du går. 
På torsdag förmiddag läser jag på Arbetarbladets web nyheten om att Sabina Quliyiva och Salam Mohamed Ali blivit föräldrar. 

Annons

Samma morgon som Sveriges nästa tronarvinge föds in i kungafamiljen föds en annan flicka in i ett helt annat liv. 

Sabina Quliyiva och Salam Mohamed Ali skall båda utvisas. Hon till Azerbajdzjan. Han till Iran. Asylkommittén försöker hjälpa dem i deras kamp för att få leva tillsammans som familj, i Sverige eller något annat land. Maud Lindgren är den som är i kontakt med familjen, parets första timmar som föräldrar synliggörs brutalt i artikelns sista mening: 

"I dag åker Maud Lindgren upp till BB i Hudiksvall med blommor från pappa Mohamed som inte får lämna Migrationsverkets förvar i Gävle."

Orden gör ont. Kontrasten mellan hur två liv börjar träffar rakt i ansiktet. 

Från stunden jag läser den lilla anspråkslösa texten på Arbetarbladets web bär jag den med mig. Hela Sverige glädjer sig med kronprinsessparet som natten till torsdag får en flicka. Daniel Westling håller presskonferens och kliver än en gång fram som kungahusets klippa, länken mellan den föråldrade monarkin och dess undersåtar. Sedan lämnar kronprinsessparet tillsammans sjukhuset på eftermiddagen. Allt har gått bra. Alla är glada. 

Salam Mohamed Ali håller inte någon presskonferens. Han lämnar inte sjukhuset tillsammans med sin familj. Han fick aldrig ens komma dit. 

När Salam Mohamed Alis dotter föds på Hudiksvalls sjukhus sitter han inlåst på Migrationsverkets förvar i Gävle. Istället blir det Maud Lindgren som får åka till sjukhuset med hans blommor. Detta är vad svensk och europeisk migrationspolitik gör mot människor.  

Men även om nyheten gör ont, värms hjärtat av alla de som under torsdagen delar med sig av nyheten i sociala medier om flickan som föds på Hudiksvalls sjukhus. På Twitter skriver AIK-spelaren Martin Mutumba "En annan prinsessa född men tyvärr inte med samma öde..", för att sedan länka vidare till berättelsen om en familj som Sverige tänker splittra. 

Vi bryr oss. 

Varenda en av de som delar med sig av den där artikeln på Twitter gör det för att de bryr sig om den andra lilla familjen, den som inte åker hem från Karolinska Universitetssjukhuset tillsammans under torsdagen. 

Orättvisorna blir så tydliga när dessa två små människors ankomst till livet ställs mot varandra. Skillnaderna river och sliter och går inte att lägga åt sidan.  

På kvällen går jag in på nyheten igen. 730 människor har hunnit dela den på Facebook. På fredag förmiddag har den siffran ökat till 898 människor. 

Det betyder att berättelsen om Sabina Quliyiva och Salam Mohamed Ali sprids. Och förhoppningsvis kan det förändra. 

För ett humant land splittrar inte en liten familj. Ett land som värnar de mänskliga rättigheterna på riktigt skickar inte mamma till Azerbajdzjan och pappa till Iran mot en mycket oviss framtid. 

Men grattis ändå till er och till er lilla flicka. Ni fanns i många, många människors hjärtan under torsdagen. 

Och även om vi aldrig gratulerade er personligen, delar vi både er glädje och er sorg. 

Vi är många som vill att allt skall vara annorlunda. 

Mer läsning

Annons