Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Eget reningsverk till huset

Medan kommunen är i full färd att inventera enskilda avlopp enligt Miljöbalken följer vi med när Mikael Frisk gräver ned ett minireningsverk.

Annons

Sedan 1969 finns ett krav om att enskilda avlopp ska ha mer än bara slamavskiljare innan vattnet släpps ut i naturen. 1999 togs kraven upp i Miljöbalken. Men det har varit svårt att få en inblick i huruvida landets alla enskilda avlopp följer reglerna. Därför pågår en inventering av landets avlopp. De flesta kommuner skickar ut inspektörer att se över alla avlopp, men i Ljusdal har man valt att gå direkt på värstingarna.

– Vi inventerar genom att inte inventera. I stället tittar vi på de anteckningar som gjorts efter slamtömningen, och kan på så sätt hitta de avlopp som inte uppfyller kraven, säger Kurt Johansson, miljöinspektör i Ljusdals kommun.

Avlopp som har en vattentoalett ansluten måste ha mer än bara en slamavskiljare, eftersom många ämnen löses upp i vatten och slinker igenom slamavskiljaren och ut i naturen. Sedan 2009 har kommunen skickat ut uppmaningar till berörda fastigheter om att rusta upp eller byta ut avloppet eller att ersätta vattentoaletten med ett annat alternativ. Främst en- och tvåkammarbrunnar byts ut, men trekammarbrunnar som inte är tillräckligt stora kan också få problem att hålla slamavskiljarna i gott skick.

Bengt Andersson i Skålbo har haft anledning att titta närmare på olika avloppsalternativ när han skulle dra in vatten i sitt fritidshus. Eftersom hans hus ligger nära vatten fastnade han för att installera ett minireningsverk och anlitade Mikael Frisk.

– Det är många som inte känner till lösningen med minireningsverk, utan tror att trekammarbrunn är enda alternativet. Men jag föredrar minireningsverk, det är roligare att jobba med något som man vet fungerar. Det är miljövänligt och smidigt, säger Mikael Frisk.

Han jobbar med att gräva och installera avloppssystem i Ljusdals kommun med omnejd, och menar att fler och fler väljer minireningsverk när de bygger avlopp. Han har hittills installerat sex stycken i Ljusdal och har fyra till på kö som han inte hann med förra säsongen. Dessutom får han många förfrågningar om minireningsverken nu när många av kommunens enskilda avlopp ska bytas ut.

– Minireningsverk ger betydligt bättre vattenkvalitet. Vattnet som släpps ut i naturen är av samma kvalitet som badvatten, medan trekammarbrunnar efter ett tag skapar vad som kallas en lokal förorening.

Mikael Frisk berättar att en polynitsäck i minireningsverket tar upp fosfor ur vattnet, och därför blir det renare än när det går genom trekammarbrunnens markbädd eller infiltration. Minireningsverket tar dessutom upp mindre plats än en trekammarbrunn, vilket var en stor anledning till att Bengt Andersson valde den lösningen.

Kurt Johansson på kommunen ser både för- och nackdelar med minireningsverk.

– Visst är det bra, men det är mer av en apparat, med fläktar och pumpar. Det kräver mer skötsel och tillsyn än ett passivt avlopp. Ett passivt avlopp är svårare att missköta, säger han.