Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Efterfrågas: rättstavning och allmänbildning

Annons

Bara fyra av näringslivets 28 branschförbund är nöjda med de kunskaper som eleverna har när de går ut ur gymnasieskolan.

Det kunde DN Ekonomi berätta i fredagens tidning.

Elevernas blivande arbetsgivare pekar på stora och allvarliga brister i både praktiska och teoretiska kunskaper.

Tidningen har ringt runt till de branschorganisationer som företräder företag som rekryterar direkt från gymnasieskolan.

Och vem kan bättre avgöra elevernas färdigheter än de företag som ska anställa?

Att allt inte står rätt till i den svenska gymnasieskolan är ingen nyhet.

Och det verkar vara brister i hela utbildningen, om man får tro arbetsgivarna.

"Utbildningen ligger efter. När eleverna kommer ut besitter de gammal kunskap." så säger Magnus Huss, vd Plast- och kemiföretagen till DN.

Och Mats Huldt, vd för Sveriges Hotell och restaurangförbund, upplever att bristen på kompetenta lärare i de praktiska delarna av restaurangutbildningen gör att färdigheterna brister när de tre åren på gymnasieskolan är över.

Men det är inte bara de praktiska kunskaperna som brister.

Mest allvarlig är kanske kommentaren från Barbro Sjölander, ordförande för branschorganisationen Sveriges Callcenterförening.

Hon menar att eleverna i många fall har så dålig allmänbildning och har stora brister i sin stavning att de inte går att anställa hos företag som snabbt ska hjälpa kunden till information om en adress eller ett företag på telefon.

Det kan man kalla för ett kraftigt underbetyg.

Om elever som gått ut en treårig gymnasieutbildning inte anses vara anställbara på ett callcenter för att bristerna i stavning och allmänbildning är så låga så undrar man vad eleverna har ägnar sina tre år till?

Och då ska man säga att det här gäller dem som kommer ut ur gymnasieskolan.

Kanske ännu mer allvarligt är att 30 procent av Sveriges 20-åringar saknar slutbetyg från gymnasiet. Det är framförallt oroande för att grundutbildningen har stor betydelse för ett lands tillväxt, på sikt. Och ungdomar utan examen har svårt att hitta jobb.

Men det går samtidigt inte att skylla allt på systemet. Kunskap är ett individuellt ansvar.

Problemen i den svenska gymnasieskolan blir dock väldigt tydliga efter DN:s genomgång.

Och det som efterfrågas är ganska traditionella kunskaper kombinerat med skickliga yrkeskunskaper, där det behövs.

Regeringen lämnade i mitten av maj förslaget om den nya gymnasieskolan för beslut till riksdagen.

I det paketet finns ett nytt utbud av nationella program, införande av en gymnasieexamen och en ny lärlingsutbildning. Det tillsammans med inrättande av nationella och lokala råd för yrkesprogrammen.

Den politiska striden om förslagen har varit hård. Skolminister Jan Björklund (fp) har bland annat anklagats för att överdriva problemen i den svenska skolan.

Men DN:s genomgång visar tydligt att det behövs kraftiga reformer i gymnasieskolan. Och regeringens förslag är ett bra steg på vägen.

Annons