Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Dödsfall Luciano Niccolai, Bollnäs

Luciano Niccolai, Bollnäs, har avlidit i en ålder av 82 år. Luciano Niccolai var född i Italien och kom till Sverige då han var elva år.

Annons

Det varit krig i världen, stora delar av Europa låg i spillror, och Lucianos pappa hade fått arbete på Asea i Västerås.

Efter att Luciano gått ut skolan började han arbeta på Falks motorverkstad i Västerås.

I mitten av 1950-talet, i en folkpark i Västerås, träffade han sin blivande maka, Else-Marie. Hon var 16 år och hade bara ett år tidigare flyttat till Västerås från Malmö. På Lucianos 19-årsdag, den 4 april 1956, förlovade de sig, och kort därefter föddes deras första barn, dottern Renée.

1957 gifte Luciano och Else-Marie sig, och 1961 föddes Marita, ett år senare Sandra, tre år efter det Kent, och 14 år senare föddes Andreas. Den 26 oktober i år hade makarna varit gifta i 62 år.

I slutet av 1960-talet fick Luciano höra talas om en verkstadslokal som fanns tillgänglig i Arbrå. Tillsammans med en kompanjon beslutade han sig för att öppna bil- och svetsverkstad där. Första tiden åkte han mellan jobbet i Arbrå och familjen i Västerås, men i mars 1970 flyttade hela familjen till Hälsingland. Några år senare köpte de en tomt i Norränge, bara 400 meter från Lucianos verkstad, där de byggde ett hus. Makarna bodde kvar i huset ända fram till i höstas, då de flyttade in i en lägenhet i Bollnäs.

Luciano var en riktig familjefar, för honom kom alltid familjen först. Han var väldigt sportintresserad, framför allt var det fotboll och tennis som intresserade honom. På senare år spelade han och hustrun mycket boule.

Han började spela fotboll redan under tiden han bodde i Västerås, och när han flyttade till Arbrå började han träna Arbrå BK:s juniorer. Han lade ner enormt med energi på tränarsysslan, och under hans ledning blev Arbrå BK Norrlandsmästare ett år. Andra fotbollslag han tränat är Vallsta och Bogården. Efter han slutat som tränare började han döma fotboll i stället. Detta gjorde han, trots att han hade en svår hörselskada. Luciano hörsel var normal i barndomen, men blev sedan sämre och sämre med åren.

När han var i Saudiarabien och arbetade som kraftledningsarbetare, försvann plötsligt hörseln helt. I åtta år var han helt döv innan han 1988, som en av de tio första i Sverige, fick ett cochelaimplantat som gjorde att han återfick delar av sin hörsel igen.

Han drev sin verkstad i 30 år, men jobbade tills han var 70 år, de sista åren som underhållsarbetare på oljeplattformar i Norge.

Närmast anhöriga är makan Else-Marie, samt fem barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

I somras träffade vi paret Luciano och Else-Marie Niccolai. Läs reportaget här.