Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det rör sig i rätt riktning - men det går trögt

/

Igår inledde Svenska kyrkan årets kyrkomöte. Ett trossamfunds årskonferens är väl egentligen inte något ämne för ledarsidan. Om det inte vore så att Svenska kyrkan ännu är en politiskt styrd kyrka. Trots att Svenska kyrkan sedan länge är skild från staten.

Annons

De politiska partierna har varken haft mod eller intresse av att bryta banden och låta Svenska kyrkan styras som vilken fristående organisation som helst.

Visserligen rör det på sig. I rätt riktning. Men det går trögt. Och sakta.

Ändå verkar det som om allt fler börjar inse att partipolitiken inte hör hemma i Svenska kyrkan, lika lite som i någon annan kyrka.

Nu vill Moderaterna klippa de politiska banden till kyrkan. Åtminstone föreslog nyligen dess partistyrelse detta inför höstens stämma.

Men föga överraskande ryckte genast de kyrkokramande partierna Socialdemokraterna och Centerpartiet ut till partipolitikens försvar.

Centerpartiets partisekreterare Michael Arthursson tycker att Svenska kyrkan spelar en stor roll på många mindre orter där Centerpartiet är starkt. Och det har partiet nytta av menar han. Huruvida det är bra för kyrkan är möjligen mindre intressant för en realpolitiker.

Olle Burell, kyrkopolitisk talesperson för (S) säger till SvD att "så länge många socialdemokrater som inte tillhör Svenska kyrkan fortsätter att uttrycka sitt stöd för att partiet ska stödja kyrkan kommer vi att göra det".

Vid millennieskiftet gick staten och kyrkan skilda vägar. Efter den reformen är Svenska kyrkan ett trossamfund bland många andra. Officiellt i varje fall.

Då fattade riskdagen beslut om Lagen om Svenska kyrkan, som handlar om både teologi och organisation. Lagen slår bland annat fast att Svenska kyrkan ska vara en öppen evangelisk-luthersk folkkyrka med rikstäckning.

Det har riksdagen beslutat – inte kyrkan själv!

Men varför ska partipolitiken styra Svenska kyrkan och inget annat trossamfund och ingen annan ickepolitisk folkrörelse?

Historia och tradition säger en del. Kontroll över kyrkans egendomar säger en del. Garantera att kyrkan är en folkligt demokratisk kyrka och inte en elitkyrka styrd av ett fåtal säger en del.

Men strängt taget finns det inga goda skäl. Historia och tradition är inget skäl i sig, i så fall skulle vi kunna argumentera för kungligt envälde också.

Kontroll över kyrkans egendomar är ett skäl om man tycker att det är de politiska partierna som ska kontrollera kyrkan. Men varför ska politikerna kontrollera just Svenska kyrkan?

Garantera en demokratisk kyrka är knappast något skäl när inte ens 12 procent deltog i det senaste kyrkovalet.

När valen till EU inte ens lockar 50 procent till valurnorna brukar partipolitiker klaga och ifrågasätta hela EU:s demokratiska legitimitet. Vad ska man då säga om knappt 12 procent?

Självklart ska kyrkan styras av demokratiskt valda lekmän som rekryteras på bred front och väljs för att de har medlemmarnas förtroende. Men de ska inte rekryteras på partipolitiska meriter. Än mindre vara valda på något partis lista.

Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten tycker att tiden är inne för Svenska kyrkan att få fatta beslut om sina angelägenheter. En hållning som man verkligen hoppas vinner gehör på nästa partistämma.

Hon tycker givetvis att det är bra om där finns engagerade moderater.

"Men vi ser inte att vi ska ställa upp under vår partibeteckning i de forumen", säger hon.

Undrar hur länge det dröjer innan också Socialdemokraterna och Centerpartiet drabbas av samma insikt.

Mer läsning

Annons