Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det måste bli ett slut på sms-ockret

/

Så här i julklappstider kan det vara lockande. Ett sms och så finns tusenlapparna på kontot. Baksidan – avgifter och räntor som gör att allt fler hamnar hos Kronofogden med risk allvarliga konsekvenser, till exempel svårigheter att få hyra en lägenhet eller låna pengar i framtiden.
På tre år har verksamheten med snabba lån på relativt små summor till skyhög effektiv ränta exploderat. Typiskt är att det handlar om lån på någon eller några tusenlappar. Den effektiva räntan för ett lån på 1 000 kronor hos ett av de ledande bolagen ligger på över 2 000 procent.

Annons

Det är ingen tvekan om att detta är en verksamhet som främst riktar sig till personer som saknar egna ekonomiska marginaler – den som har någon form av sparande eller har ett kreditkort behöver inte utsätta sig för denna typa av lånehajar.

Enkelt uttryckt kan man säga att det inte finns någon som tar ett sms-lån som borde få det. Endera har de för dålig möjlighet att betala tillbaka, eller så har de inte förstått den totala kostnaden. Oftast antagligen både ock.

Det är också många som trillar dit och inte kan betala tillbaka lånen. Under första halvåret 2009 noterade över 23 000 fall av obetalda sms-lån hos Kronofogden. Det var en ökning med 35 procent jämfört med året innan. Det är framför allt unga vuxna mellan 18 och 35 år som inte kan betala tillbaka sina skulder och därför hamnar hos Kronofogden, men nu börjar problemen komma också hos dem som är äldre.

Det som är förvånande är att det inte går att tillämpa brottsbalkens förbud mot ocker i dessa fall. Där står att den som lånar ut pengar och tar en ränta som "står i uppenbart missförhållande till motprestationen" kan dömas för ocker och få så mycket som fyra års fängelse.

För den som inte är jurist verkar det uppenbart att räntor på tusentals procent i ett läge då styrräntan nästan är noll, borde vara ett uppenbart fall av ocker. Uppenbarligen delar inte rättsväsendet den uppfattningen, eftersom inget fall verkar vara prövat i domstol.

När det gäller lån på små belopp och med kort löptid behövs inte samma formalia som vid vanliga lån. Den lagstiftning som gjorde sms-lånen möjliga infördes under den socialdemokratiska regeringen, men i bred enighet. Justitieminister Beatrice Ask (M) konstaterade i en interpellationsdebatt nyligen att lagförändringen just när de gäller de korta, snabba, lånen är ett misslyckande. Hon är också kritisk till bolagens mycket aggressiva marknadsföring.

Regeringen kommer därför att lägga fram förslag om bland annat skärpta krav när det gäller att informera om den effektiva räntan och skärpta krav på att bolagen faktiskt gör en kreditprövning av kunderna. Det är ett bra första steg, men frågan är om det räcker.

Sverige har ett effektivt system för indrivning av skulder. Det är i grunden bra. Frågan är dock om inte företag som systematiskt lånar ut pengar på det sätt som sms-låneföretagen gör, borde ta en större del av kostnaden för Kronofogdens hantering. Den som har lånat ut pengar på ett ovarsamt sätt borde kanske inte heller tillåtas att överföra Kronofogdens avgifter till kunden.

Det är självklart så att var och en är ansvarig för sin ekonomi och för de lån man tar. Samtidigt har också den som lånar ut pengar ett ansvar för att det sker på ett schyst sätt. När bolagen inte tar detta ansvar på frivillig väg, är det nödvändigt att lagstiftaren stiger in och ökar skyddet för utsatta låntagare. Regeringen måste sätta stopp för sms-ockret.

Johan Örjes

Centerpressens Nyhetsbyrå

Mer läsning

Annons