Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det finns motvikter mot utanförskap

/

Att saker och ting hänger ihop stämmer de flesta in i. Men hur man väljer att se på de stora perspektiven är väldigt individuellt.

Annons

För mig är det uppenbart att de ökade klyftorna i samhället får många sidoeffekter. Som i sin tur förstärks av ojämlika skattesänkningar. Solidariteten är satt på undantag. En ökad individualism för med sig hårdare tag, fördomar och diskriminering.

Siffror från Riksdagens utredningstjänst visar att den rikaste fjärdedelen av befolkningen har fått knappt hälften av de borgerliga skattesänkningarna. Om man utökar det till att se på den rikaste halvan av befolkningen så fick de dryga 80 procent. Samtidigt har den fjärdedel som har lägst inkomster fått dela på dryga 6 procent av högerregeringens skattesänkningar.

Diskrimineringsombudsmannen har under första halvåret i år tagit emot 20 procent fler anmälningar jämfört med samma period 2009. De flesta av ärendena handlar om personer som blivit diskriminerade på arbetsmarknaden. Den vanligaste sortens diskriminering är baserad på etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning.

I en tid när till och med Samhall har vinstkrav att leva upp till är det kanske inte så märkligt att acceptansen för de som avviker från normen tycks ha minskat.

Men det finns motvikter mot utanförskap och diskriminering. Det finns de som jobbar aktivt mot fördomar och för integration . Som gör det varje dag utan att tycka att det är något särskilt märkvärdigt med det.

Förra veckan debuterade Glada Hudik-teaterns grundare Pär Johansson bland radions klassiska sommarpratare. I sitt tänkvärda program återkom han till hur viktigt det är för alla människor, normalstörda likväl som utvecklingsstörda, att bli sedda och vara behövda. Hur viktigt det är att få tillhöra en grupp och lyckas genom att göra det man är bra på.

Han, som jobbar med normbrytare varje dag, funderade över om vi inte börjar vi i fel ände ibland. När någon har en 80-procentig arbetsförmåga så frågar samhället varför de inte kan jobba de sista 20 procenten. I stället för att fokusera på att göra det bästa av de 80 procent som personen faktiskt klarar av.

Det vore att låta personen lyckas utifrån sina förutsättningar. Alla är bra på något och bara när människan får vara duktig kan hon växa.

Johansson tog även upp att barn inte föds med fördomar utan att de får dem från de vuxna. Men att fördomar också kan uppstå ur segregation. Växa fram för att man inte vet om något annat. För att låna ord från programmet: Det är först när man får något gemensamt som kommunikation uppstår. Och när kommunikation uppstår så får man förståelse. Och när man får förståelse faller fördomarna. Och det är det som är integration. Integration handlar inte om att alla ska bli lika, utan att vi måste acceptera att alla är olika.

Glada Hudik-teatern och En annan del av Köping får sådan genomslagskraft eftersom det är äkta. Miltals ifrån alla omgörningsprogram på TV:n.

Den glädjen och äktheten är sådant som får mig att tro att det fortfarande finns hopp för den svenska solidariteten. Trots att de ekonomiska klyftorna har ökat varje år sedan 1980-talets början.

Mer läsning

Annons