Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är tufft men loppet är inte kört

/

Låt oss först göra klart att en enda procents ungdomsarbetslöshet är en procent för mycket. Men när det är sagt kan vi också konstatera att den faktiska ungdomsarbetslösheten inte är så deprimerande hög som den officiella statistiken visar.

Annons

Det kan till och med vara så att när politiker och media ständigt trummar in att var fjärde ung människa går utan jobb, ger det signaler om att loppet är kört. Det är ingen idé att anstränga sig. Chansen är ändå så liten att få ett jobb.

Men den faktiska arbetslösheten är inte så stor som den verkar. Det menar i varje fall Tord Strannefors, prognoschef på Arbetsförmedlingen, som tidningen berättade om för en vecka sedan.

Mellan tummen och pekfingret så pratar man om en arbetslöshet på mellan sju till tio procent, konstaterade han i tidningsartikeln.

I en artikel på nyhetssajten newsmill.se utvecklar han sitt resonemang. Han menar att ungdomsarbetslösheten faktiskt kan vara alltifrån 7 till 23 procent. Samtidigt. Det beror bara på hur man avgränsar begreppet arbetslös och hur man analyserar siffrorna i statistiken.

Statistiken från SCB är det inget fel på. SCB följer den arbetslöshetsdefinition som lagts fast genom en internationell överenskommelse, vilket innebär att alla EU-länder använder samma definition. Och enligt den låg ungdomsarbetslösheten (15-24 år) i genomsnitt på 23,9 procent under 2011.

I februari i år låg ungdomsarbetslösheten på 25,2 procent. Sverige har under många år haft en hög ungdomsarbetslöshet. Oavsett regeringar. I april 2006, under socialdemokratisk regering och högkonjunktur var ungdomsarbetslösheten 24,6 procent.

Men hur kan man då påstå att ungdomsarbetslösheten är både 7 och 23 procent samtidigt? Den viktigaste orsaken är att arbetslösheten mäts som andel av arbetskraften. Och siffrorna blir då lite missvisande eftersom ungefär hälften av alla ungdomar inte räknas in i arbetskraften, eftersom de huvudsakligen pluggar i stället.

En annan orsak som påverkar statistiken är att många unga som studerar och söker arbete räknas som arbetslösa. Enligt studier från SCB uppger de flesta av dessa studerande att deras studier är deras huvudsakliga sysselsättning, men de söker exempelvis feriearbete eller deltidsarbete för att få lite extra pengar.

Är de då arbetslösa. Ja, enligt statistiken. Men knappast i vanligt vardagligt språkbruk.

Den enskilt största faktorn som påverkar chanserna att få jobb eller inte är att klara av gymnasieutbildningen. Under fjärde kvartalet 2011 var arbetslösheten hela 35 procent bland unga i åldersgruppen 20-24 år som saknade gymnasieutbildning. Motsvarande siffra för de som klarat gymnasiet var 14,5 procents arbetslöshet.

Det visar att en av de allra viktigaste åtgärder som kan göras mot ungdomsarbetslösheten är att se till att så många som möjligt klarar av gymnasieutbildning i någon form.

Det blev mycket siffror i den här ledaren. Men det är viktigt att försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna.

Ungdomsarbetslösheten är stor, men det är knappast sant att en av fyra unga saknar en vettig aktivitet, som man kan tro när man talar om en ungdomsarbetslöshet på 25 procent.

Det kan lätt skapa effekten att loppet är kört. Och det är inte bra för någon.

Det finns inget enkelt verktyg som kan fixa ungdomsarbetslösheten. Och inget enskilt parti sitter inne med lösningen.

Politikerna måste lyssna på varandra och samverka och använda en hel verktygslåda av utbildning, lärlingsplatser, kompetensutveckling, samverkan politik-näringsliv-fack och mycket annat.

Och det kanske viktigaste av allt: satsa på skolan och på att varje ung människa klarar av sin gymnasieutbildning.

Mer läsning

Annons