Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är dags att ta nästa steg...

/

Hur länge kan det gamla äktenskapet mellan Socialdemokraterna och LO bestå? Många tunga opinionsbildare – inte minst socialdemokrater – vill ha en skilsmässa.

Annons

Och det är verkligen på tiden.

Men efter ett så långt äktenskap är banden starka, både känslomässigt och praktiskt. Inte minst ekonomiskt. Att bryta med LO skulle dränera partiet på hundratals miljoner kronor.

Ändå är inte frågan om, utan när, äktenskapet kommer att upplösas.

I sin nya debattbok skriver förre justitieministern Thomas Bodström (S) att S måste bryta banden med LO och sluta med allt sentimentalt prat om "partiet" och "kamrater".

Nu avfärdar många sossar, som kommit upp sig i makthierarkin efter Sahlins fall, Bodström som en revanschsugen opportunist.

Men det finns många andra S-politiker och opinionsbildare som inser det orimliga i att partiet och facket lever i symbios med varandra.

Lars Stjernkvist, tidigare partisekreterare och numer kommunalråd i Norrköping, säger att det är svårt att ha starka formella band till bara en del av fackföreningsrörelsen.

Problemet är bara många socialdemokraters och LO-bossars självbild. De betraktar nämligen LO som lika med fackföreningsrörelsen.

Trots att TCO och Saco tillsammans är större. Och dessutom växande till skillnad från LO.

Även TCO:s nya ordförande Eva Nordmark, tidigare s-riksdagsledamot, varnar för LO:s symbios med Socialdemokraterna.

Det är ett hinder för de tre fackliga centralorganisationernas samarbete i sökandet efter blocköverskridande lösningar i frågor som är viktiga för alla löntagare, framhöll hon i Ekots lördagsintervju.

Det handlar alltså inte om att vara för eller emot sossarna, utan om fackens roll som fria och påverkande samhällsaktörer för sina medlemmars intressen.

LO:s tidigare enhetschef Irene Wennemo, säger att det historiska samarbetet har byggt på att facket varit starkt och har hjälpt till att vinna val. Och partiet har suttit vid makten och levererat det LO vill ha.

"Men nu faller båda delarna. Då är det inte lika självklart varför man ska samverka", säger hon i en intervju i Svenska Dagbladet.

Ulf Bjereld, statsvetarprofessor och aktiv socialdemokrat, konstaterar att relationen mellan S och LO är problematisk. I synnerhet som bara hälften av LO-medlemmarna röstade på S i senaste valet.

"Det gör att partiet inte kan räkna in dem i väljarbasen på samma sätt som tidigare. Och inom LO kan man fråga sig varför man ska lägga miljoner på ett parti som kanske inte kommer i regeringsställning under överskådlig tid", säger han.

Ändå tror han märkligt nog inte på en skilsmässa. Trots att han radar upp argument för.

Oavsett vad han eller andra tycker kommer relationerna mellan S och LO att förändras.

Fram till 1987 var banden så starka att LO-medlemmarna kollektivanslöts till S. Utan att ens vara tillfrågade!

Kollektivanslutningen upphörde inte utan protester. Och protester blir det så fort man skriver att det är dags att ta nästa steg och göra bodelning mellan partiet och LO.

Ändå är det hög tid att LO blir en fri och partiobunden facklig organisation som kämpar för medlemmarnas villkor utan hänsyn till något speciellt politiskt parti.

Precis som Saco och TCO.

Ingen kan med bästa vilja i världen påstå att det mullrar i leden över det gamla äktenskapet mellan S och LO. Däremot ifrågasätter fler och fler förhållandet.

Det rör på sig i den gamla rörelsen. Även om det går alltför sakta.

Mer läsning

Annons