Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Den svenska migrationsdebatten gynnar hat och högerextremt våld

När den maskerade hatiske ynglingen gick in med svärd på skolan i Trollhättan och spred skräck och död omkring sig var det ingen isolerad händelse. Sverige sticker ut när det gäller högerextrema blodsdåd. Enligt två forskare på norska "Forsvarets forskningsinstitutt", alltså motsvarigheten till FOI i Sverige, var det den sextonde högerextrema mordhändelsen i Sverige sedan 1990.

Annons

Läs mer: Lär av Stoltenberg efter sorgens vecka

Med både laserman och Malmöhärjningar på listan är Sverige det land som har haft flest högerextrema hatdåd per invånare i hela Västeuropa. Nu har forskarna inte räknat effekten utan antalet händelser vilket gör att Breiviks terrordåd blir en pinne i statistiken, precis som skolmorden i Trollhättan. Men det är de norska forskarnas slutsatser som bör föranleda en eftertänksam reaktion.

Förutom att Sverige har Europas starkaste högerextrema rörelse, däribland nazistiska Motståndsrörelsen vars parlamentariska gren finansieras från Ryssland, så är två slutsatser minst sagt kontroversiella eftersom det kan upplevas som att dåden förringas eller kan ursäktas, vilket det naturligtvis inte kan.

Det ena sambandet som forskarna pekar på är nivån på invandringen som är högre än i de flesta andra länder och den andra är en dysfunktionell debatt om migrationsfrågor:"Svensk konsensuskultur kommer starkt till uttryck i invandringsdebatten. Saklig kritik och legitima bekymmer undertrycks och stigmatiseras."

Det finns många exempel på denna stigmatisering att peka på. Ett välkänt fall är migrationsminister Tobias Billström (M) som 2013 hamnade i blåsväder för uttalanden om volymtak och fick hård kritik från höger såväl som vänster. Forskarna skriver i en debattartikel på norska Aftenposten: "…aggressiva stigmatiseringar av oönskade hållningar resulterar inte i att de försvinner. Istället hänvisas invandringsmotståndarna till alternativ, ofta mer radikala, och i värsta fall våldsamma kanaler."

Sverigedemokraternas tillväxt till Sveriges tredje största parti kan ses i det ljuset. Även om man samtidigt försvarar asylrätten och inser att Sverige behöver invandring för framtida välfärd behöver svensk debatt om migrationen bli mer inkluderande när det gäller de medborgare som har invändningar.

Läs mer: Utan invandring dör Hälsingland

Dessutom behöver svåra frågor få vara legitima att lufta, som hur påverkas välfärdssystemet, hur boendefrågorna ska lösas, hur skolorna ska hantera fler elever, hur förbättras integrationen så att inte utanförskapsområdena förstärks, hur motverkas våldsbejakande extremism oavsett ideologisk eller religiös utgångspunkt, hur skapas nya jobb bäst, hur tar samhället tillvara på kompetens samt vad är bästa sättet att nya invånare lär sig svenska snabbt. Det är också frågor som måste få bättre svar än tidigare.

Bara genom en mer inkluderande debatt kan vi komma vidare i de frågeställningar som nu uppkommer till följd av rekordnivåer på asylsökanden. Hur vi som samhälle hanterar den här tiden kommer att definiera och påverka oss för lång tid framöver. Större prövningar ligger framför oss, både när det gäller klimat och annan oro i världen, prövningar som troligen innebär att allt större flyktingströmmar väntar i världen.

Framtiden väntar inte på oss, och när vi i samtalet ligger efter i nuet behöver vi skynda oss ikapp. Inte bara för att lösa problemen utan också för att stävja det högerextrema våldet.

Läs mer: Lyssna inte på sirenerna efter sommaren då världen blev galen