Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Den krossade demokratidrömmen

/

Annons

Demokrati är något av det finaste som finns. Möjlighet att i fria val tillsätta och avsätta de beslutande makthavarna. Rätt till yttrandefrihet, till religionsfrihet, till rättsäkerhet och till privat ägande, för att bara nämna några av de saker vi i dag tar för givet.

För 20 år sedan började den järnridå som delat östra och västra Europa att rivas ned. Den tydligaste illustrationen, ur ett historiskt perspektiv, är rivningen av Berlinmuren. Men redan i början av maj började Ungern att avlägsna taggtrådsstängslen vid gränsen mot Österrike.

I Polen vinner Solidaritet den 4 juni en jätteseger i det delvis fria parlamentsvalet, som regeringen, fackföreningen Solidaritet och kyrkan tidigare under våren kommit överens om att genomföra. Vilket leder till att den första icke-kommunistiska regeringen i Östeuropa i modern tid.

I Europa förverkligades drömmen. I Kina föll den samman. Eller snarare krossades.

I Kina påbörjades under våren 1989 en kamp för demokrati. Kampen som initierades av unga studenter inleddes i mitten av april då de nåddes av budet att kommunistpartiets förre partichef Hu Yaobang dött. Yaobang sparkades från sin post två år tidigare sedan han givit efter för studenters frihetskrav.

Minnesmarscherna i form av protester mot diktaturen och för demokrati växte allt efter som tiden gick. Tusentals människor tågade dagligen mot Himmelska fridens torg.

Torget ockuperades och kunde därför inte användas då Sovjetledaren Michail Gorbatjov den 15 maj kom till Kina för statsbesök.

Protesterna växte ytterligare och som mest uppgick antalet protestestanter till omkring en miljon människor.

Inom den kommunistiska partiledningen var splittringen stor kring hur man skulle bemöta demonstranterna. Exempelvis ville premiärministern Li Peng utlysa undantagstillstånd medan partichefen Zhao Ziyang emot.

Efter att Deng Xiaoping, som var ordförande i den Centrala militärkommissionen, och en rad äldre partiveteraner ingripit avlägsnades Zhao Ziyang från sin position, och sattes i husarrest fram till sin död 2005, och regeringen kunde den 20 maj förklara undantagstillstånd.

Detta agerande avgjordes troligen att drömmen om demokrati i Kina tills vidare förblev en just en dröm.

För efter sju veckor av demonstrationer blev det stopp. Natten mellan den 3 och 4 juni ryckte Folkets befrielsearmé ut med stridsvagnar och andra pansarfordon. Torget rensades, och under de följande dagarna inträffade flera våldsamma sammanstötningar.

Den mest kända bilden är från den 5 juni då en man, den okände rebellen, ensam ställer sig framför en kolonn av stridsvagnar för att hindra dess framfart.

Tyvärr räckte protesterna inte hela vägen.

Nu, 20 år senare, finns det all anledning att åter påminna om vad som hände på Himmelska fridens torg. Inte minst eftersom det fortfarande är tabu i Kina.

Mycket har förändrats i Kina sedan 1989, men än är det väldigt långt kvar till demokrati.

Vi i den fria världen måste hjälpa till i denna kamp för demokrati och frihet. Dels i Kina, men även i övriga delar av världen där människor lever under förtryck och diktatur.

Mer läsning

Annons