Annons
Vidare till helahalsingland.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Demervall: Inte oss landsbygdsbor som Löfven tänker på

I veckans krönika från en gästskribent skriver Magnus Demervall om statsminister Löfven (S) och landsbygdspolitiken. Demervall är landsbygdsbo i Segersta utanför Bollnäs samt skribent, företagare och tidigare stabschef åt Annie Lööf (C).

Stockholms handelskammare presenterade nyligen en undersökning som visar att hela 40 procent av de som inte bor i Stockholm upplever ökade motsättningar mellan stad och land.

Resultatet är på många sätt oroande och visar på ett misslyckande för politiken. Ett misslyckande som blev värre av Stefan Löfvens uttalande under pressträffen för någon vecka sen. Då vår statsminister bland annat sa att ”när stadsbor ska åka ut på landsbygden och koppla av måste det fungera även där”.

Flera, inte minst socialdemokrater, hävdar att uttalandet är taget ur sitt sammanhang, bekymret är bara att sammanhanget inte gör det bättre.

Det största problemet är dock inte landsbygdspropositionen, utan vad regeringen gör eller försöker göra med sin övriga politik.

Landsbygdsbor som lyssnade på hela pressträffen blev knappast mer positiv. Då meddelades att den proposition som regeringen lägger fram inte ska genomföra de många och konkreta insatser för landsbygden som förhandlats fram mellan alla partier i Riksdagen. Regeringen föreslår istället en övergripande målsättning, att vi ska ha en livskraftig landsbygd, samt några delmål och mycket små pengasatsningar. Regeringen menar med andra ord att det behövs en stor utredning och riksdagsbeslut för att komma fram till att vi vill ha en livskraftig landsbygd.

Det största problemet är dock inte landsbygdspropositionen, utan vad regeringen gör eller försöker göra med sin övriga politik. Låt mig ta några exempel:

Lastbilsskatt, en skatt på avstånd och landsbygdsföretagande som inte ger någon miljöstyrande effekt.

Gratis entré till städernas muséer och höjd moms för biografer på landsbygd.

Att man låter strandskyddet utgå från stadens förutsättningar och lamslår utveckling på landsbygden.

Ständiga överföringar av kostnader och ansvar till landsbygdsbefolkningen för vägar som Trafikverket slutar ta ansvar för.

Att det kommunala skatteutjämningssystemet inte främst omfördelar till gles- och landsbygdskommuner, utan mellan städer.

Och att en polisbil förväntas kunna patrullera mer än halva landskap utanför storstäderna.

Listan kan göras lång, mycket lång. När pressträffen väl hölls så blev det bara en sista uppvisning i hur regeringen ser på landsbygden. De konkreta förslagen bantas ner till en tummetott och Löfven lyckas säga att landsbygden ska funka inte minst när storstadsbor ska ut och koppla av.

Ska hela Sverige hålla ihop, måste hela Sverige finnas med i tanken, hela tiden.

Det är inte sammanhanget som är problemet, det är regeringens politik och perspektiv. Det skapar den förödande känslan av ökande motsättningar mellan stad och land, vilket rapporten från Stockholms handelskammare visar.

Ska nästa rapport vara mer positiv så måste det börja med en politik som gör att Sverige håller ihop. Förutsättningarna måste förbättras, infrastrukturen stärkas, servicen bli bättre och politiken måste sluta utgå från stadens förutsättningar. Ska hela Sverige hålla ihop, måste hela Sverige finnas med i tanken, hela tiden.

Löfvens uttalande, lösryckt eller inte, bevisar bara att just nu är det inte på landsbygdsborna man tänker i första hand.