Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

DEBATT: Landets länsmuseer de stora förlorarna på statens kulturpolitik

Vi riktar oss till kulturminister Amanda Lind (MP), Regionens kultur- och kompentensnämnd samt regionens politiker, skriver styrelsen för Länsmuseet Gävleborg. Det är dags att uppvärdera länsmuseets omistliga betydelse i ett föränderligt samhälle!

Annons
I tider av minskade resurser har museerna prioriterat den publika verksamheten men detta har skett på bekostnad av kunskapsuppbyggnaden och samlingsförvaltningen., skriver styrelsen för Länsmuseet Gävleborg.

Länsmuseerna är sammantaget Sveriges största museum. Vi finns i alla län. Varje år besöker över 4 miljoner människor landets 24 länsmuseer. Länsmuseerna är en aktiv del av hela landets kulturmiljö och kan den lokala och regionala kulturhistorien. Inga andra museer finns närmare sina besökare. Men ska staten och regionerna leva upp till de kulturpolitiska målen i hela landet måste länsmuseernas förutsättningar vara rimliga. Det är de inte längre.

Det som oroar oss bekräftas i en aktuell rapport från regeringens egen expertmyndighet, Myndigheten för kulturanalys. Rapporten - Kulturanalys 2019, en lägesbedömning i relation till de kulturpolitiska målen - visar att länsmuseerna har tvingats säga upp nästan var tionde anställd under perioden 2003 till 2017. Flera museer har nära nog halverat sin personalstyrka. Bakom detta ligger att anslagen från finansiärerna – staten och regionerna, inte har räknats upp årligen. Staten har varit sämst på att kompensera för inflation och löneutveckling – oavsett om det har varit en alliansstyrd eller en socialdemokratiskt ledd regering.

Detta sker samtidigt som lönerna i genomsnitt ökar med två och en halv procent och andra kostnader med lite mer än en procent. Men detta är bara en fortsättning på en underfinansiering som pågått i många år. I närmare tjugo år har landets länsmuseer fått skära ned på sina verksamheter och tvingats se hur budgeten har urholkats.

Får länsmuseerna inte bättre ekonomiska villkor blir konsekvenserna snart kännbara för landets barn och unga

I tider av minskade resurser har museerna prioriterat den publika verksamheten men detta har skett på bekostnad av kunskapsuppbyggnaden och samlingsförvaltningen. Detta står i skarp kontrast till det uppdrag vi fått i den nya museilagen som säger: ”Ett museum ska utifrån sitt ämnesområde bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning.”

Vilken museiverksamhet kan klara av att vara ”kunskapsbaserad och präglas av allsidighet och öppenhet” om den inte har resurser nog att arbeta med kunskapsuppbyggnad och vårda sina samlingar?

Får länsmuseerna inte bättre ekonomiska villkor blir konsekvenserna snart kännbara för landets barn och unga, som enligt de kulturpolitiska målen ska prioriteras. Framför oss ligger beslut om att skära ned på antalet utställningar och på de pedagogiska verksamheterna som riktas till skolorna. Sådana nedskärningar måste undvikas, särskilt i en tid som präglas av ökad intolerans, fake news och rotlöshet. Nu om någonsin behövs det starka och självständiga kultur- och historieaktörer som med gedigna kunskaper kan hjälpa barn och unga att förstå sin samtid och skapa dialog om de utmaningar som vi står inför.

Länsmuseerna har unika förutsättningar att nå hela befolkningen och därmed tillgängliggöra kunskaper och kulturarv i hela landet.

Undertecknat av styrelsen för Länsmuseet Gävleborg

Mats Kolarby (S) ordf.

Ylva Bandman (MP)

Lena Åberg (L)

Pia Jansson (M)

Inger Elisson-Wigö (S)

Norea Persson (MP)

Owe Norberg Gästrike-Hälsinge Hembygdsförbund

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel
Annons