Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

DEBATT: Stora brister inom äldrepsykiatrin: "Att vara deprimerad tillhör inte det normala åldrandet"

Risken för psykisk ohälsa ökar drastiskt med stigande ålder. Det är fyra gånger så vanligt att drabbas av depression efter fyllda 65 år. Okunskap om äldres psykiska hälsa samt att äldre är en eftersatt grupp i vården är viktiga orsaker till utebliven adekvat behandling, skriver Jörgen Rubensson, expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen.

Annons

En färsk rapport från Världshälsoorganisationen WHO visar att depressioner nu har passerat hjärt- kärlsjukdomar som den mest kostsamma diagnosen för samhället. På ett decennium har antalet deprimerade personer i världen ökat med 20 procent och antalet drabbade uppgår nu till 322 miljoner. Psykisk ohälsa beräknas kosta den globala ekonomin hisnande 145 000 miljarder kronor mellan åren 2010-2030.

Här i Sverige upplever 30 procent av befolkningen att man besväras av ängslan, oro eller ångest, enligt Folkhälsomyndigheten. Och nästan var femte person har fått en depressionsdiagnos vid något tillfälle i livet. Kostnaderna för psykisk ohälsa blir allt högre även i Sverige. Det senaste decenniet har utgifterna för psykiatriska diagnoser i sjukförsäkringssystemet mer än dubblerats, från 7 till nästan 15 miljarder kronor. Samhällskostnaderna uppgår till drygt 200 miljarder varje år, cirka 5 procent av BNP.

Risken för psykisk ohälsa ökar drastiskt med stigande ålder. Det är fyra gånger så vanligt att drabbas av depression efter fyllda 65 år. Även om äldre inte är en homogen grupp så är viktiga förklaringar till dessa depressioner: ofrivillig ensamhet samt många sociala förluster och livskriser, ofta i kombination med fysiska sjukdomar. Hela 59 procent av personer med äldreomsorg upplever ensamhet.

Även om äldre inte är en homogen grupp så är viktiga förklaringar till dessa depressioner: ofrivillig ensamhet samt många sociala förluster och livskriser, ofta i kombination med fysiska sjukdomar

Äldre med psykisk ohälsa ska enligt Socialstyrelsen ha tillgång till en jämlik, kunskapsbaserad och säker vård och omsorg av god kvalitet. Myndigheten har därför bland annat pekat på behovet av bättre diagnostisering och behandling i primärvården samt bättre socialt stöd till äldre. Men så har det inte alltid blivit. Svenska Psykiatriska Föreningen konstaterade för en tid sedan att endast hälften av de allmänpsykiatriska avdelningarna i samtliga landsting erbjuder äldre någon form av behandling i grupp och mindre än hälften har tillgång till psykologisk behandling. Okunskap om äldres psykiska hälsa samt att äldre är en eftersatt grupp i vården är viktiga orsaker till utebliven adekvat behandling. Så när det krisar saknar sjukvården ofta både kompetens och resurser att ta hand om de drabbade. Att vård ska ges efter behov och inte efter ålder tycks vara en bortglömd maxim. Ty att vara deprimerad tillhör inte det normala åldrandet.

Bakom statistiken om den psykiska ohälsan döljer sig ett stort och tabubelagt folkhälsoproblem vilket häromdagen uppmärksammades på FN:s Världsdag för psykisk hälsa/ohälsa. Men psykisk ohälsa kan behandlas framgångsrikt i alla länder och i alla åldrar. Ökad kunskap inom professionen, mer resurser för att stödja den psykiska hälsan och förebygga ohälsa skulle spara stora pengar, många liv och mycket lidande. För att åstadkomma detta krävs en nationell samling och satsning av helt andra dimensioner än de vi hittills sett prov på.

Jöran Rubensson, tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och expert i utredningen om Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen.

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel